måndag 23 mars 2009

Förhinder

"Hej! Hoppas helgen var soft. Det har dykt upp lite annat i veckan så vi får nog skjuta på middagen. Jag utgick ifrån att du nog inte kunde eftersom jag inte hört något. Vi får ta det en annan gång helt enkelt. Ha det nice så länge"

Problemet är att jag sa att jag kunde onsdag, torsdag eller fredag och att han skulle välja. Det kändes som ett lysande upplägg då eftersom åtminstone en av dagarna borde fungera och att han skulle höra av sig ganska omgående. Nu har han inte gjort det och jag har ingen lust att hålla alla dagarna öppna...

Är djävligt sugen på att sända ovan mail till honom. Men, jag vet inte vad som rör sig i hans huvud och han är förmodligen bara virrig. Det trillar in ett mail imorgon. Typiskt mig att låta detta bli till att han inte är intresserad och att jag kommer att få nobben. Så därför behöver jag styra av det innan han gör det. Typ.

Nu ska jag städa och diska. Yes!

/Hallonsmultronjordgubb

söndag 22 mars 2009

Träningsvärk

Är helt ledbruten i kroppen. Jag glömmer alltid bort att att man får träningsvärk av sex. Jag fick besök av stekpannemannen i fredags. Jag vet att jag sa att jag inte skulle träffa honom men det blev så ändå. Vi hade pratat lite löst om att han kanske skulle komma förbi och jag var på vippen att gå och lägga mig. Men så blev det inte! Det var riktigt nice att få lite närkontakt med honom. Innan vi skulle sova så sa jag till honom att jag tycker han är så himla sexig. "Jaså?" sa han förvånat, "Det har jag aldrig hört förut". Jag var helt säker på att han var ironisk, men jag frågade för att vara säker. Men han menade att han aldrig har fått höra det förut. Jag har svårt och tänka mig att någon inte har tyckt det förut, men det är nog så att många är djävligt snåla med komplimanger. Trist! Men what comes around goes around. Jag får en känsla att han inte heller sprider komplimanger omkring sig. Han verkar ha rätt svårt att uttrycka sig överhuvudtaget. Och det är också därför han aldrig kan bli något mer än en tillfällig partner för mig. I sängen behövs det inte så mkt snack mohahahah.

Jag funderade lite på om det förändrar något i mina känslor för Hugh. Men jag bestämde mig för att det gör det inte. Kanske om jag kännt att vi verkligen hade något på gång. Och det har vi ju inte. Jag mailade honom i veckan och föreslog middag någon gång i slutet på veckan mot fredag. Han har inte svarat än. Men när vi skulle käka lunch så svarade han dagen innan...

Fasen vad man får kämpa. Ska det behöva vara så?

söndag 15 mars 2009

Helt sjukt

Skrev ju igår om att jag skulle till Globen och Melodifestivalen. Snofsade upp mig och kände mig riktigt snygg fakiskt. När jag kommer ner på perrongen till T-banan så står han där...Hugh så klart. Denna gången låg jag lågt och låtsades inte se honom. Gillar egentligen inte spel men jag ville se om han skulle komma fram till mig. Jag hoppades så klart på det. Denna gången var jag ju superhet, till skillnad från toppluveeländet sist vi sprang på varandra. Inom några sekunder så hörd jag ett litet "Hej" och tittade upp från mobilen som jag låtsades hålla på med. Denna gången såg jag till att ge honom en kram. "Du får en kram den här gången, förra gången var jag så svettig"...

Han skulle mot Söder liksom jag så vi hade sällskap på tåget. Som vanligt pratade vi om allt möjligt. Innan han gick av så gav han mig en kram och sa "vi hörs av om den där kvällen". Men innan hab sa det så sa han "du får berätta hur det var sen". Om Melodifestivalen alltså .


Jaja... nu kan jag kanske dra iväg ett mail och föreslå en kväll. Men jag önskar förstås att han blev så bländad av min skönhet att han hör av sig. Mohahaha.

/Hallonsmultronjordgubb

lördag 14 mars 2009

Gossip Girl

Ligger och slappar på soffan och förbereder mig för kvällens begivenheter. Ska till Globen och finalen på Melodifestivalen. Ser faktiskt fram emot det. En kompis frågade om jag ville följa med henne och hennes barn. Jag känner ingen annan som jag tror någonsin skulle gå på det så jag passar på. Inte för att jag kanske gillar spektaklet så jättemycket men det är ändå lite folkfest. Plus att jag får träffa C.

I helgen har jag också min moster och kusin på besök. Dom bor normalt i Göteborg och hon är här med sin "mellan son". Vi var ute och åt igår men annars har dom skött sig själva. Rätt skönt för jag orkade inte ränna på stan med dom idag. Tog en lugn förmiddag och stack ut och sprang istället.

En riktigt rolig grej hände i veckan. Jag var på ett release party för en ny artist. Carola Häggqvist och Kicken var där. Jag bor precis där evenmanget hölls och efter så stack jag ut och sprang. På hemvägen så ser jag dom två stå och hångla i en port. Haha...Dagen efter så var det på löpsedlarna i Aftonbladet. Det var inte jag som tjallade. Dom ska väl också få sitt stackarna. Låt dom vara.

Artisten John ME är riktigt bra. Fast han är nästan bättre när han spelar aukustiskt utan pop beatet. Synd att han inte släpper skivan med helt annan produktion...

Vad är väl ett inlägg utan lite om Hugh. Som sagt, jag sprang ju på honom häromdagen och vi sa att vi skulle höras. Jag kastas lite mellan att var irriterad att inte han hör av sig till att det är helt ok. Men jag blir lite förvirrad hur jag ska bete mig. Ska jag back off eller ska jag låtsas som det regnar och fortsätta att "bjuda in". Han har ju tackat ja hela tiden so far. Jag skyller på att han kanske har mycket att göra och har svårt att ta tag i saker, men ändå uppskattar när jag gör det...Om han inte är intresserad så har han haft plenty av möjligheter att hinta om det genom att inte svara direkt på mina mail exempelvis. Hallonsmultronjorgubb får minsann jobba hårt...Kanske är det värt det.

/Hallonsmultronjordgubb

tisdag 10 mars 2009

Sprang på Hugh!!

Var just ute och sprang. På vägen hem svängde jag förbi affären och precis utanför så mötte jag honom när han kom upp från T-banan. Utan att tänka på att jag såg ut som hej kom och hjälp mig, svettig, rödmosig, fula träningskläder så sa jag hej. I samma ögonblick ångrade jag mig. Jag ville inte att han skulle se mig så!!!

Jag kramade honom inte, något vi faktiskt gjort de senaste gångerna vi setts. Jag var alldeles för svettig men jag tror han fattade. Jag tog faktiskt upp middagen och han lät positiv så vi sa att vi skulle försöka hitta en tid till nästa vecka. Först kändes det lite krystat att ta upp det men jag var ju tvungen att ta chansen! Kunde ju inte bara gå därifrån och låtsas som ingeting. Det är ju trots allt jag som sagt att jag skulle bjuda...

Han sa att han var grymt imponerad att jag varit ute och sprungit. Hoppas det inte blev allt för uppenbart att jag var lite generad över min outfit. What the hell, han var ju på väg till gymet för att fixa något med sitt medlemskap där så han borde uppskatta en sportig tjej.

Jag blir så himla nervös när jag pratar med honom...Nästan så jag inte hör vad han säger.

Ok, dags att ta en dusch och stupa i säng. Själv är jag också grymt imponerad av mig själv att jag kom ut. Nu är det slutspurt för att komma i form till skidresan.

/Hallonsmultronjordgubb

söndag 8 mars 2009

Dalarna!

I helgen har jag levt riktigt småstads och friluftsliv. Åkte till Falun med en kompis i fredags. Vi tog med oss lite allt möjligt, utförsskidor, längskidor och skridskor. Det blev skridskor på Runn på lördagen och lite slalom idag i Bjursås. Det var en avkopplande helg. Men jag fick nog lite kulturkrock tror jag. Vi bodde hos min kompis vän L. Kompisen A är lite äldre än jag och så var även L. Han har ett bra jobb som ingenjör så han borde ha det gott ställt. Men, han bodde verkligen riktigt sunkigt. Jag förstår inte att man vill ha det så omkring sig. Sen kanske det inte är lika mycket småstadsgrej som ungkarlsgrej i och för sig. Förmodligen lägger han sina pengar på annat, men med MYCKET små medel kan man faktiskt ha ett hem som är beboeligt. Well, bara han trivs. Men jag blev förvånad över min egen reaktion. Jag trodde inte jag var så bekväm och noga av mig...

Till något helt annat. Jag måste vara knäpp. Jag har slitit mitt hår med att få ihop en grej på jobbet. Deadline vare idag då det skulle presenteras för styrelsen. Jag fick alla mina förslag godkända vilket är fantastiskt. Ändå hänger jag upp mig på lite konstruktiv feedback jag fick på själva presentationsupplägget. Skärpning! Var nöjd istället!

Hugh har inte hört av sig! Buhuuuu....

/Hallonsmultronjordgubb

torsdag 5 mars 2009

Äcklig Avocadosoppa

Ikväll tänkte jag göra slut på lite mat som jag har hemma. Jag ska ju vara borta hela helgen. Hyfsat inspirerad så tänkte jag att jag skulle laga Avocadosoppa. Hur svårt kan det vara? Jag kollade upp lite ingredienser innan jag gick från jobbet och gick förbi affären. Jag hade inte skrivit upp exakt vad det skulle vara men jag köpte lite matlagningsgrädde.

Det blev suuuuperäckligt. Jag hade ingen Citron hemma och jag tror det är helt nödvändigt för att det ska bli ätbart. Den såg god ut men smakade beskt som sjutton. Urk. Så, det blev smörgås och ägg till middag =( och popcorn....

Imorgon åker jag till Dalarna för lite friluftshelg. Alla verktygen ska med. Slalomskidor, längdskidor, långfärdsskridskor...Vi ville ha lite options så vi kan se vad som funkar bäst. Jag skulle behöva sätta igång och packa med en gång.

Förresten, det verkar som jag har fått bygglov för balkong. Spännande!

/HSJ
PS. Inget nytt från Hugh....

onsdag 4 mars 2009

Oj oj, idag har jag varit svimfärdig av för lite mat. Jag tänkte jag skulle testa att äta ett upplägg som kombinerar mycket proteiner, fibrer, fett och kolhydrater. Det utesluter helt pasta, bröd och laktosprodukter men innehåller alltså kolhydrater. Jag tänkte att det skulle hjälpa mig att gå ner de sista tre kilona som jag vill bli av med. Upplevde att man ändå fick äta sig mätt på upplägget. Men, väl inne på tredje dagen så är jag helt slut. Det kan vara att jag har haft två rätt mastiga dagar på jobbet och att jag helt enkelt är trött också...

Jag är inte intresserad av att strikt köra "dieten" till punkt och pricka, men tyckte tipsen på frukostar och mellanmål var mest intressanta. Middagsupplägget har jag redan till stor del. Men som sagt, fortsätter jag att vara så här matt så kommer det inte att fungera. Nu tränar jag ju inget. Skulle jag börja träna så skulle jag inte orka något alls.

Så, jag behåller nog frukost upplägget men lägger in lite mer kolhydrater helt enkelt.

Hugh har inte hört av sig...Men, det kommer han att göra, det är jag säker på. Men, rosaskimret försvinner liksom.

Däremot är stekpanne mannen väldigt social och ska chatta och allt möjligt. Han till och med bjöd upp mig till Åre i något som skulle låta som han skämtade. Men jag tror han menade allvar. Jag sa faktiskt som det var för några dagar sedan. Dvs att jag var osäker på vad det skulle leda till. Erkände att jag var lite betuttad i honom i somras men att han ju var rätt ointresserad och "bröt". Hur som helst. Så länge vi bara chattar är det rätt oskyldigt.

Idag har jag haft en superfrustrerande dag på jobbet för övrigt. Inget går att genomföra känns det som...

Hugh, var är du!?

måndag 2 mars 2009

Ur hans synvinkel

Det verkar som det blir en helg i Paris över Valborg. Riktigt nice. Men det kommer ju att kosta lite så det är tur att bonusen rullar in nu i mars.

Oki, jag ska göra en liten övning. Jag börjar bli otålig. Jag startade ju det här med Hugh i mitten på december. Ur mitt perspektiv känns det som att jag har tagit alla initiativ och drivit på och att det pågått i evigheter. Men, han kan ju inte hållas till svars för något som jag planerade långt innan han ens visste vem jag var stackaren.

Han föreslog kaffe
Han föreslog lunch
Han föreslog lunch igen, för att understryka att han menade allvar.
När vi hade ätit lunch, föreslog han att vi skulle göra om det.

Jag tackade ja, och hittade konkret en dag båda gångera. Jag föreslog middag i stället för lunch. Summa summarum, han har tagit rätt mycket initiativ också. Och det som började i början av december för mig började efter nyår för honom...Det var först då som han eventuellt fattade att jag kanske var intresserad av honom av fler anledningar än just boken.

He loves me yeah, yeah, yeah...mohahaha...

/Hallonsmultronjordgubb

söndag 1 mars 2009

Är jag en stalker?

Lyckades ta mig ur mitt bakistillstånd och bege mig ut på en promenad. Jag började gå helt planlöst men drogs mot gatan där Hugh bor. Jag vet inte exakt i vilket hus han bor men jag tror att det är ner mot vattnet. Jag gick in på ett café och köpte en latte och en bulle på samma gata. Promenaden fortsatte ner mot stan en bit. Jag sög i mig latten och mumsade på bullen. Sen vände jag. Det var lite kallare än jag trodde så jag hade lite för kläder på mig. Jag hamnade igen på hörnet till Hughs gata. Hittade en ursäkt att hänga lite där då det har öppnat en butik som jag inte har varit inne i. Jag tänkte om jag stannar i området kanske kanske jag springer på honom. Vad skulle jag säga då? Skulle jag våga föreslå en fika? Well, nu sprang jag förstås inte på honom utan hungern vann och jag hämtade upp lite Indisk mat. Hoppas det inte är stalker varning på mig...

Nu är jag hemma igen, har glufsat i mig maten och softar på soffan. Om en stund ska jag bege mig ut igen och handla.

Var finns medmänniskan?

Igår, efter jag hade klivit av tåget på Stockholms central så lyckades jag trampa snett på perrongen. Asfalten hade liksom satt sig och det var en liten kant som jag inte såg. Det tillsammans med att jag har slitit av ledbandet i foten så många gånger så jag faktiskt har något ledband kvar gör att jag trampar snett rätt lätt. På en millisekund så rasade jag till marken och blev sittande där. Det gjorde riktigt ont denna gången. Det som gjorde mig lite besviken på mänskligheten var att det tog ganska lång tid innan någon kom fram och frågade om jag var ok. Det var ju en hel del folk eftersom alla precis klivit av tåget. Men en kille kom fram och när han kunde konstatera att jag var ok så gick han kort därefter. Ett annat par som blev kvar på perrongen kom också fram. Jättegulligt av dom, men det var inte dom som var närmast. Det var flera människor som bara fortsatte gå.

Hur som helst, smärtan klingade av ganska snabbt och jag kunde gå vidare. Men jag blir ledsen när människor inte bryr sig om när någon trillar och gör sig illa. Skäms.

Jag hade varit hos min familj i Sörmland och hälsat på. Perfekt upplägg att åka till mamma & pappa efter jobbet och sedan åka tillbaka kring lunch på lördagen. Då hinner jag både med att träffa dom och sedan hänga med kompisarna på kvällen.

Kompisarna bestod av A + A. Vi tog ett glas champagne på Salongen (Fredsgatan 12) och sedan åt vi middag på Riche. Även om lammracksen var lite väl röda så var det gudomligt gott. Lammracks, med kalvbräss och stenmurklor. Vi satt och åt och drack ända tills dom stängde! Jag hoppade dock över allra sista drinken vilket jag är glad över idag.

Stekpannemannen har sms:at mig en del sen jag hetsade upp honom i lite "sms-sex" för några veckor sedan. Han är i Åre stor del av vintern. Men eftersom han frågade var jag var någonstans igår så tänkte jag att han var i STHLM. Men, det var han inte. Jag fattar inte riktigt vad han vill om han är i Åre. Så jag sa till honom att höra av sig när det är ett "Booty Call" på riktigt. Han visste inte var det var visade sig haha...Sa till honom att slå upp det på internet. Så, inatt fick jag frågan "är du i människorbyn nästa helg"? För några veckor sedan skulle jag kunna överväga att träffas en lördag bara för att få lite bra sex, men nu känns det annorlunda. Jag tror inte jag är intresserad. Så nu vet jag inte riktigt hur jag ska få fram det på ett bra sätt. Det är ju inte så att vi pratar i telelfon eller rings. Men, eventuellt är jag inte hemma nästa helg så jag kan nog slingra mig ur med det.

Igår på middagen var jag inte riktigt i form. Eller, det gick upp och ner. Jag hade glömt att äta lunch på dagen och det tog ut sin rätt på kvällen. Ena stunden var jag helt borta och satt tyst och bara lyssnade när dom andra pratade för att sen delta entusiastiskt. Jag tyckte vi skulle ta en shot av något slag så jag skulle pigga till mig men dom andra gick inte igång på det. Eller, vi kunde inte riktigt komma på vad det skulle vara för något. Tacka vet jag på 90-talet då man kunde dra i sig en Tequila eller en Galliano Hotshot. Dom skulle väl bryta ihop på Riche om man skulle beställt en Galliano...Men, jag satt och tänkte på Hugh också. Jag önsketänkte att han plötsligt skulle kliva in genom dörren. Jag vill träffa honom snart.

Salongen på F12 var riktigt snyggt by the way. Som en rik, exentrisk fasters vardagsrum.

Hugh, sms:a och säg att du vill ta en promenad i solen!...Trots att jag har ont i foten och knappt kan gå så hade jag lätt släpat mig ut.

/Hallonsmultronjordgubb

torsdag 26 februari 2009

Sweetheart...

Tralalalala....!

Fick precis ett svar från Hugh. Han tackade och skrev "gärna mat med vin nästa gång"...Yes! Så, nu den gamla vanliga visan. Hur & när ska det bli av...Nu får han faktiskt ta lite initativ tror jag. Jag tror minsann han är lite blyg. Problemet är att jag sa att jag skulle bjuda och då kanske det förväntas att jag bokar något...

Well, nu får jag avvakta ett tag och se. Det måste inte ske jättesnabbt. Det är bara det att man vill smida lite medan järnen är varma. Annars får vi liksom börja om från början...Puss & kram till honom!

Ikväll ska jag försöka komma ut och springa. Det var ett tag sedan nu. Å andra sidan var jag tvungen att hämta mig lite från lördagens strapatser med 3 mil skidåkning.

Jag ser lite rosa moln.

/Hallonsmultronjordgubb

onsdag 25 februari 2009

Ivrig

Idag har jag spenderat hela dagen med att försöka sy ihop siffror från olika rapporter. Syftet med det var att försöka få en bild av hur försäljningen av mina produkter går. Totalsiffran har jag men det skulle vara kul om man kunde bryta ner det på butik och säljarnivå så man kan ha lite koll på vem som är klassens stjärna.
Jag höll på i timvis men blev inte så mycket klokare. Suck. Well, något var det alltid värt.

Min chef for iväg hem väldigt hastigt och lustigt. Något har hänt. Vi har inte den relationen så jag skulle fråga. Saken är den att hade inte min kollega påpekat det så hade jag inte märkt det. Jag tycker det är ofta som han ser sammanbiten och fokuserad ut i flygande fläng. Men idag var det alltså något annat.

Lunchdaten med Hugh igår har sjunkit in och jag kan bara konstatera att...jag gillar honom väldigt mycket. Jag ska försöka beskriva honom. Även om det inte är det allra viktigaste så är det faktiskt så att han är fruktansvärt snygg. Inte snygg på så vis att han är välfriserad eller välrakad eller har perfekt symetriska drag. Det för mig är inte att vara snygg för övrigt. Han har lite lockigt, rufsigt brunt hår som för närvarande är relativt kortklippt. I början när jag lade märke till honom var det lite längre och nästan som page. Men det här är defintivt snyggare. Han är rätt lång och verkar vara vältränad. Det kändes som det när vi kramades åtminstone...Leendet är underbart och läpparna verkar klart "kissable". Klädstilen är lite "Boheme chich". Dvs lite intellektuell men modern. Till sättet är han uppmärksam och snäll. Aningens disträ ibland. Jag tror han är van vid rätt högt tempo och kan nog inte alltid varva ner. Jag sa till mina väninnor att han ibland ger "förvirrade professorn" intryck. Än så länge bara charmigt, men säkert sånt som man eventuellt kan irritera sig på om vi skulle lära känna varandra bättre. Innan den här lunchen så var jag lite orolig att han eventuellt var för snäll och för tam. Det känns som vi mest skrapade på ytan när det kommer till att lära känna varandra men jag kunde ändå ana lite "tuggmotstånd" och jag kan till och med säga att han börjar bli jäkligt sexig...Sånt är viktigt för mig. Jag måste kunna tänka mig att hångla med en man annars blir jag helt ointresserad.

När vi kom till restaurangen så var det en tjej som jobbar där som kände "Hugh". Jag tror dom var ytligt bekanta men det blev lite kindpussande. Hugh presenterade mig och tjejen gav mig en komplimang för min halsduk. "Åh, vilken fin Alice & Sims sjal du har". Jag blev jäkligt överrumplad. Jäklar vilken kiss-ass. Men gav henne det bästa smilet och tackade. Sedan presenterade hon honom för ägaren till restaruangen. Även där fjäsk. Men det är ju så det fungerar. Hugh är inflytelserik i restaurangbranschen och man vill väl hålla sig väl med honom. Det är en annan sak som är så fantastiskt med honom, han gör ingen grej av det och gör sig inte märkvärdig överhuvudtaget.

Vad pratade vi om då? Det var allt från våra respektive jobb och utmaningar, böcker, konst, fritidsintressen, sport, inredning, maten vi åt...Vi skrattade hjärtligt åt en en grej som han berättade som egentligen var en återberättning av en karaktär i en bok. Just då kom servitören och hällde upp vatten och det framgick inte riktigt att det inte var hans egna ord så att säga. Servitören blev märkbart påverkad och var tvungen att erkänna att han råkade höra...Well,I guess you had to be there som det brukar heta. Nu när jag beskriver vad vi pratade om så låter det rätt stelt. Och ja, det var nog lite tillrättalagt. Men jag känner mig fruktansvärt bekväm i hans sällskap ändå.

När det var dags för notan så tog han den. Jag sa att han inte behövde betala för mig, men han insisterade och sa att vi kunde ta en lunch igen och då kunde jag bjuda tillbaka...Jag jublade inombords. Det säger man inte om man inte vill ses igen...

Ivrig som jag är så ville jag tacka för en trevlig lunch. Och när jag ändå gjorde det så tyckte jag det var lika bra att försöka styra över en lunch till att bli en middag. Jag skyllde på att jag tyckte vi skulle dricka lite vin också så vi borde förlägga det till kvällstid...

Så det gjorde jag. Har inte fått något svar än. Men åter igen, mailet som jag skrev hade ingen direkt fråga någonstans och tolkas förmoligen som att det inte behöver svaras på direkt...

Hoppas.

/Hallonsmultronjordgubb

tisdag 24 februari 2009

Ett nytt kapitel...

Hej!

Idag hade jag styrkan att styra av mötet med "Konsthandlaren". Det känns inte som det skulle tjäna något till. Han förstod och nu har vi brutit för gott. Vad det nu är värt. Men det känns annorlunda denna gången. Som om han faktiskt menar det.

Känslomässigt så har veckan varit en bergochdalbana. "Hugh" hörde av sig igår och hade bokat bord på restaurangen. Då skulle det verkligen bli av! Samtidigt som jag var uppskruvad för det så kände jag en sorg att "Konsthandlaren" och jag brutit. Sorg och lättnad. Idag på eftermiddagen är det ändå lunchen med "Hugh" som har dominerat. Det var verkligen supertrevligt. Lite stapplande i början men sen lossnade det. Jag gillar honom....Jag tror han gillar mig också. Det var en lite mer intim kram när vi sa hejdå. Och, det bästa av allt. Han vill göra om det! Som sagt, denna gången skulle jag vilja äta middag så vi kan dricka lite vin...

Efter jag kramats med Hugh så gick jag och strosade lite på stan och sedan var det dags för mitt besök på SPA. Det var ljuvligt skönt men även lite hårda tag på massagen och lite aj aj på ansiktsbehandligen. Jag trodde inte man höll på med att klämma pormaskar längre. Men jag behövde det! Dyrt var det, men eftersom jag hade ett presentkort på 800 spänn så kom jag rätt långt på det.

Jaha...nu känns det lite tomt, men ändå pirrigt. Skruvat. Nu måste jag fundera på hur jag tar det här med Hugh vidare. Nytt kapitel, nya möjligheter.

Jag mår bra.

/Hallonsmultronjordgubb

söndag 22 februari 2009

Dumma dumma....

Kom hem sent igår från Mora. Var ju iväg och åkte tjejvasan. Det gick riktigt bra i år. Förbättrade min tid med hela 25 minuter! Lite sur ändå för jag inte kom under tre timmar. Well, man kan nog inte förvänta sig mer när man inte har tränat en meter på skidor innan. Ironiskt nog så vräker snön ner nu i Stockholm. Så idag hade jag nog kunnat träna lite.

Blev riktigt orolig då jag fick ett sms i natt av "Konsthandlaren". Han skrev: "Kan vi ses på onsdag? Jag vill tala med dig". Så skriver man väl inte?? Jag vill TALA med dig...alla möjliga tankar for genom mitt huvud. Han är sjuk. Jag är sjuk. Han ska skiljas. Någon har fått nys om oss. Jag svarade något i stil med att det funkar men jag inte visste om jag ville för det lät som jag skulle få en utskällning. Då mjuknade han och sa att han hade några frågor och ett önskemål...Så, jag sa att det var ok att ses. Förmodligen vill han inget speciellt utan vill bara ses. Dumt att jag tacka de ja till det, men jag är ändå lite nyfiken på vad han kan tänkas vilja...Om det är något obetydligt och bara en ursäkt för att träffa mig så tänker jag låta honom veta det. Det är inte ok att kontakta mig och kräva att träffas när det passar honom. Han har gjort sitt val och det är att stanna med sin familj.

Det är sååå typiskt, det är precis som han känner på sig att jag träffar någon. Just precis då hör han av sig. Tanken är ju att jag ska luncha med "Hugh" på tisdag. Men får se hur det blir med det. Han skrev att vi skulle höras i mot slutet av veckan och han har inte hört av sig. Jag tänker inte jaga honom utan nu är bollen helt på hans planhalva. Men jag hoppas så klart. Gick till och med och köpte lite nya kläder idag så jag kan känna mig lite fin...

Hade lite "Hemma Spa" ikväll, men ser fram emot the real stuff på tisdag. Klassisk massage, fotvård, ansiktsbehandling...yummmy.

Singelstaden, om du läser det här: Jag har försökt att skriva till dig på din sida men får tekniskt fel hela tiden. Kan inte ens svara på din kommentar här på min blogg. Det har nog med min sida att göra så jag får försöka fixa det...vet inte riktigt hur bara. Hur som helst, skönt att du får din lägenhet snart!

/HSJ

tisdag 17 februari 2009

Boooomchacka

Ok det är inte bara öken idag. "Hugh" har tackat ja till lunchen nästa vecka. Hehe.

Hat Ord

Ord jag hatar just nu är:
Kanalstrategi
Strategi
Vision
Målgrupp
Demografi
Utmaningar
Möjligheter
Executive Summary
Hot
Möjlighet
Bla bla
Jada
Jada

Suckarama.

måndag 16 februari 2009

Krokodiltårar och ett försök till harmoni och lugn...

Stängde just ner "jobbdokumenten" i datorn och hoppade i säng. Jag ska hålla i en utbildning imorgon inom ett produktområde som är helt nytt för mig. Jag fick ansvaret för den förra veckan. Som tur är ska jag utbilda ett gäng helt nya säljare. Så oavsett så kan jag mer än dom. Men det är ändå lite material som ska tas fram.

Så nu tänkte jag byta mode till lite mer...harmoni. För att få rätt "ambience" på mitt inlägg så googlade jag på "harmonisk bild". Ovan var en av de första dom dök upp. Haha...ja för någon finnig tonårig grabb så är det särkert Nirvana.

Måste bearbeta lite vad som hände igår efter mitt inlägg. Hade rätt mycket sms kontakt med konsthandlaren. Först var det bara lite kring konstrundan jag varit på, vilka verk jag gillade och inte och sedan blev det faktiskt lite tårar från min sida. Även han skrev att han hade tårar i ögonen. Insidan (och utsidan för den delen) av hans huvud är så vackert och han skrev saker som var helt oemotståndliga. Om hur hans son hade undrat över vem flickan i rulltrappan var...Han hade svarat "en kompis". "Bra" hade sonen nöjt svarat. Vilket var en ovanlig reaktion från denne lille femåringe skeptiker. Han verkade nöjd med att hans pappa kände mig. Sedan att han hade kallat mig för "flicka" och inte "tant" var ju förstås pluspoäng =)


Det allra allra bästa vore förstås om han slutade höra av sig till mig. Men han klarar inte av det. Det är faktiskt han som tar initiativ de flesta gångerna. Jag har inte hjärta att be honom sluta. Jag har förresten gjort det flera gånger och det har misslyckas. 3 månader är det längsta som vi inte hörts av tror jag. Om det inte hade varit att jag nuförtiden känner ganska starkt att jag kan bli kär i någon annan så hade jag satt hårt mot hårt. Som "Hugh" till exempel =)

Jag tog tag i "Lunchen" idag och mailade honom. Gav ett konkret förslag om tisdag nästa vecka så nu är det bara att avvakta svar. Hoppas så klart att han nappar.

Snart börjar det dra ihop sig till Tjejvasan. Åker upp på fredag. Det ska bli trevligt. Passar perfekt eftersom jag jobbar häcken av mig denna veckan. På tisdag nästa vecka (förhoppningsvis efter trevlig lunch med Hugh) har jag bokat 3 st behandlingar på ett Spa. Massage, ansikte och fötter... mums!

Nu ska jag gå och lägga mig. Imorgon blir det säkert en 10 timmars arbetsdag...

Sov sött alla.

/HSJ



söndag 15 februari 2009

Ett ögonblicks panik




Eftersom jag fortfarande inte kan greppa att det inte var stekpannemannen utan någon annan som dök upp på mitt kontor så fick jag en fasansfull tanke. Tänk om jag sms:ade fel person? Olyckligt eftersom sms:et utvecklades till en rätt vulgär sms ordväxling! Jag har nämligen två personer med hans namn i min telefonbok. Det ena är smeknamnet och det andra är namnet. Typ Lasse & Lars. "Lars"kommer jag inte ihåg vem det är...I panik slog jag upp numret på eniro och fann som tur var att det var den jag trodde det var. Dvs Lasse. Tänk er att ha motsvarande "SMS sex" med någon som ni tror är en person och sen är det i själva verket någon annan! Phew.

Egentligen borde jag inte ha uppmuntrat stekpannemannen igår men jag kunde inte låta bli. Det var flera dimensioner av tillfredställelse i att "kåta upp honom" så han inte visste vad han hette.


Lite "Ha, nu ångrar du nog att du inte ville fortsätta träffa mig". Fullkomligt egotrippat. Jag lovar att han kommer att höra av sig snarast när han är i stan. Får se hur jag förhåller mig till det då.


Idag har jag varit på konstrunda. Under de åren jag träffade "Love of my life", vi kan kalla honom "Konsthandlaren" istället, men även efter har det utspelat sig en något annorlunda konstrunda för mig. Han köper en massa konst på utställningar runt om i Stockholm, berättar för mig och jag går till galleriet och tittar på de alster han köpt. Sen har vi en liten ordväxling via sms om det och sedan...ingeting. Även fast det är två år sedan vi hade en mer intim relation så pågår det fortfarande. Ibland får jag tycka till även innan han köper och vara med och bestämma. Hans smak är tydlig oavsett om det gäller foto eller målningar. Det är subtilt, utanförskap, nyfiket, svart, sexuellt och ond bråd död. Trevligt eller hur? Bilden ovan är en av mina egna favoriter. En av konstnärerna som konsthandlaren har på väggen hemma. Han valde dock inte denna bilden. Jag lovar att han går igång lite på mina konstrundor också. För honom är det en del av konsten. Själva inköpsprocessen. En liten konstinstallation i sig.
Jag verkligen MÅSTE jobba några timmar nu. Hur det nu ska gå till...


/Hallonsmultronjordgubb

lördag 14 februari 2009

Stekpannemannen did not return...

Wierd...Stekpannemannen menar att det inte var han. Han är i Åre. Men det måste ha varit han! Men, varför skulle han ljuga om det? Well, då var det väl något som var otroligt lik bara, likadana kläder, väska och allt...

Sprang på "the love of my life" i affären nyss. Helt plöstligt dök han bara upp en bit framför mig. Jag tvärnitade och kastade mig in i en av gångarna. Vet inte varför jag reagerade så. Men när vi springer på varandra på stan så där är jag alltid superskraj att hans fru ska vara med honom och jag vill verkligen inte se vem hon är. Jag har lyckats undvika det i fem år och vill att det ska förbli så. Men hon var inte med. Han såg nog inte mig då men senare möte jag honom i rulltrappan. Han såg inte mig så jag hälsade för att få hans uppmäksamhet. Han hörde inte först men efter ett "psst" så såg han. Han så glad ut. Jag vände bort blicken och åkte vidare. Så vände jag mig om.Han tittade efter mig. Suck.

Ikväll kommer ett par tjejkompisar över för lite mat och melodifestivalen. Kanske blir det lite Guitar Hero också.

Jaså? Är det alla hjärtans dag idag? Hade jag ingen aning om....

/HSJ

Stekpannemannen returns...

Detta är inte klokt. En kille som jag dejtade i somras och som går under namnet stekpannemannen dök upp på mitt jobb idag. Vad gjorde han där??? Jag satt i receptionen och fikade med en kollega när han plötsligt stegar in. Jag lyckades nog framgångsrikt låtsas att jag inte såg honom. Tror jag. Jag VET att han såg mig men han gav sig inte tilkänna. Men det är ju skillnad jag satt och hade ett förtroligt samtal med en kollega och då klampar man kanske inte fram. Herregud vilken chock han måste ha fått när jag var det första han såg! Han vet att jag jobbar på det företaget men vi är säkert 1000 pers i huset. What are the odds!

Jag kunde inte motstå frestelsen att skicka ett sms och fråga. Tror jag lyckades formulera mig så att han inte tror att jag såg honom hela tiden utan mer när han var på väg in i hissen och därmed försent för att försöka få någon kontakt.

Helt sjukt.

Har varit ute och tagit ett par glas vin med C. En kollega som står mig väldigt nära. Vi brukar gå till Riche. Synd att hon behövde åka hem ganska tidigt. Åkte iof sig till Le Rouge och mötte upp några andra. Men jag hade gärna stannat kvar på Riche med C. Well, en annan gång. Men det är så jäkla svårt att tajma in det eftersom hon har sina barn varannan vecka. Men 5 juni lyckades vi boka in i alla fall! Alltid något.

Sov sött!

/HallonSmultronJordgubb

onsdag 11 februari 2009

Andra bullar igen...

Gav affären en ny chans idag. Mycket bättre och jag handlade både bröd och choklad. Chokladen åt jag upp innan jag kom hem och jag började mumsa på brödet innan middagen. Jag har kommit på att jag älskar bröd. Riktigt mustigt bröd med saftig kärna och en skorpa som ger riktigt tuggmotstånd. Bäst smakar det med Bregott till.

Pratade med mamma just. Vi tjafsadel lite. Det var inte menigen men hon missförstod en grej jag sa. Ibland pratar jag bara förbi henne och hon förstår inte riktigt. Antar att det är mitt fel. Man får ju ta ansvar för sin kommunikation =) Men jag uppfattar inte att jag är otydlig. Ibland behöver jag bara undvika att säga vissa saker tror jag.

Mötet med danskarna gick bra idag. Otacksamt bara att prata inför ett gäng vid fyra på eftermiddagen, som har gått upp kl fyra på morgonen för att hinna med flyget.

Jag var extremt duktig igår och gav mig ut och sprang fast djävulen på ena axeln fullkomligt gapade i mitt öra: Gör det inte! Gå och lägg dig och läs en tiding istället! Idag lyssnar jag "Gå och lägg dig och läs en tidning istället". Men skillnaden är att idag är det ängeln på axeln som säger det.

/HSJ

tisdag 10 februari 2009

Andra Bullar

Nej jag har inte gått och dött av tristess om ni trodde det. Det känns däremot bättre nu. Hade en uppiggande helg då jag fick en liten vitamininjektion från min lille brorson.

Det är en del som ska bli klart till nästa vecka på jobbet och jag börjar känna mig lite stressad. Har dessutom glömt att det kommer en delegation från Danmarkskontoret imorgon. Jaiks. Jag har totalt glömt bort det och skulle behövt prata lite med min föregångare. Om det är någon som kan tycka till om succes & failures under året så är det ju hon. Men hon har varit på semester ett par dag och har varit oanträffbar. Å andra sidan, hade jag haft koll på mötet så hade jag frågat henne för länge sedan. Jag hade en liten påminnare i min kalender i fredags men jag måste ha tryckt bort den utan att reflektera. Nåväl, det löser sig nog.

Sprang på Hugh igår. Han har inte svarat på mailet än men jag är nog lite för kvinnlig där i mitt tänkande. Jag slängde ut en "hör av dig när du har tid". Och då gör han väl det. Däremot var han väldigt pratsam igår. Det var på vippen att jag tyckte att samtalet ibland gick lite på tomgång. Vilket är livsfarligt för då börjar jag prata om helt banala saker bara för att fylla ut. Jag nämde allt från handikappades sexliv till bränderna i Australien. Inte för att just det är banalt, men ni förstår vad jag menar. Utfyllnadssnack liksom. Himmel. Men jag tror inte han tänkte på det. Som tur var.

Rosendahls trädgårdar har öppnat en liten butik på Arbetargatan där dom säljer lite av deras varor. Bland annat bröd, kakor och sylt. Jag har längtat efter en schysst brödbutik i närheten så det var välkomnat. Tyvärr var damen i butken så jäkla sur så jag blev verkligen avtänd. Men jag ska ge henne en chans till och hoppas att hon hade en dåligt dag. Jag såg verkligen fram emot att stötta den butiken med att handla lite. Men då får hon nog ta bort pinnen i häcken.

/HSJ

onsdag 4 februari 2009

Inget, nada, rien

Känns inte som det har hänt nåååågot kul på länge nu. Vilket inte är sant. Men det känns som dagarna bara trummar på, en efter en, efter en, efter en. Jag känner mig lite ängslig och det jag har en känsla av att jag väntar på något. På sätt och vis gör jag det. Jag tycker att Hugh kan höra av sig nu. Jag försöker att inte tänka på det men det snurrar i min skalle. ""Har han inte fått mailet?", "Har han fått det men struntar i det?", "Han svarar nog snart", "det har ju bara gått X dagar". Släpp det Hallon!

Jobbet är kul. Kollegorna är kul. Well hell jag får lugna mig lite. Men mina naglar är fina. Alldeles lysröda. Känns uppiggande i februaritristessen trots allt.

/HSJ

tisdag 3 februari 2009

John ME like

Kom precis in från en löprunda. Jag kom av mig lite innan helgen. Det har visserligen bara gått 5 dagar till sist men det är verkligen nedbrytande när jag kommer av mig. Jag är verkligen inte fanatisk med träning men jag måste komma ut och springa ett par dagar i veckan annars faller allt. Jag äter dåligt, jag struntar i att hålla snyggt hemma och allt känns oinspirerande.

Jag hade förmånen att se en ny artist på en spelning häromdagen. Eller ny och ny, han har varit i ett band tidigare men är nu soloartist. John ME heter han och är helt...fantastiskt bra. Och snygg. Jag tror jag är lite kär.

Shit, jag är nog lite sexuellt frustrerad som jag trånar efter alla män i min omgivning. Men det är inte så konstigt. Jag har inte varit med någon på 4 månader...Igår övervägde jag faktiskt att slå "Piloten" en signal. Men nej, det ska jag verkligen inte göra.

Oki, nu ska jag se om A Camps nya är upplagd på Spotify. Hoppas.

/HSJ

måndag 2 februari 2009

Söta killar

Hej igen! Nu var det ett tag sedan jag skrev. Det har varit rätt mycket på jobbet så jag känner inte att det har hänt ett skvatt. Känns som det inte har funnits något att skriva om och jag har inte ens hunnit känna efter hur jag mår. Men, nu när jag kännt efter kan jag konstatera att...jag mår fint! Lite trött eftersom vi hade konferens med jobbet igår. Jag var ganska måttfull med drickat men hade otur med hotellrummet. Jag kunde lika gärna haft sängen på dansgolvet så lyhört det var från festen.

Jag glädjs åt att det börjat inte mindre än tre mycket söta, snygga och trevliga killar på min avdelning. Trevligt att ha något att titta på =)

Det har gått i stå lite med Hugh. Jag drog i väg ett mail om att jag var redo för den där lunchen men han har inte svarat. Men det kommer nog något snart. Verkar inte hans stil att inte höra av sig. Jag skrev till en annan adress sist. Hans privata tror jag. Lite jobbigt om det inte har gått fram ordentligt. Det får jag ju aldrig veta och då kommer han tro att jag bara sket i allt. Fast jag tror att det gått fram för jag var så noga med att skriva adressen rätt.

Jag missade ett möte idag på jobbet. Det fanns inte med i min kalender....pinsamt för jag hade hunnit hem när jag kom på det. Det började kl 17. Men jag kastade mig i en taxi och kom lagom till det var min tur på agendan. Phew! Det verkade inte som det var hela världen om jag inte kommit dit men det kändes ändå skönt.

Det får räcka för idag. Håll tummarna att Hugh hör av sig. Jag saknar honom lite hur konstigt det än låter.

/HSJ

tisdag 27 januari 2009

Guuud vad trist att försöka träna hemma. Visst jag har mattan, gummibandet, gummibollen men det är så svårt att få någon intensitet. Om det inte vore för att jag ska åka tjejvasan hade jag nöjt mig med att sticka ut och springa men det känns som mage, rygg och armar behöver en genomkörare ett par gånger i veckan. Kan också bero på att jag har TVn på samtidigt...Lite ofokus.

Idag åt jag lunch med ett par kollegor varav den ena är mammaledig. Hon hade sin lille son med sig som är supersöt. Sin pappas färger och sin mammas ögon. Mammas vackra ögon dessutom. Jag fick tillfälle att vältra mig i "Hugh" historien. Som för övrigt inte har rört på sig. Väntar liksom ut den där lunchen.

Imorgon får jag besök från...jag vet inte riktigt var han håller till inser jag nu. Hur som haver ett jobbmöte. Hoppas han är snygg och trevlig åtminstone.

Shit, jag borde ringa mamma. Det får bli imorgon bitti på väg till jobbet.

Lite trött blev jag nog av träningen för jag orkar inte skriva mer...

Måste bara säga att jag gjorde bra ifrån mig inför styrelsen. Klapp på axeln.

/Hallonsmultronjordgubb

måndag 26 januari 2009

Ytterligheter

Idag gick jag från att gapskratta högt på löprundan till att bli helt energi och orkeslös. Anledningen att jag gapskrattade var en kille jag kom att tänka på som jag såg precis utanför jobbet. Det är två olika företag som huserar i huset där jag jobbar men nu ska dom andra flytta ut. En kille i vit skjorta, slips och finbyxor gick framför mig med en svart sopsäck. Uppenbarligen skulle han slänga den i en container som stod en bit bort. Trots att han stod en meter från containern när han slängde iväg säcken så råkade han slänga den utanför. Jag kunde inte låta bli och tycka det var oerhört komiskt och det tyckte han också. När han vände sig om insåg han att jag hade sett allt och skrattandes sa han högt "Hade inte riktigt ställt in kikarsiktet". Han insåg att det var komiskt och bjöd på det. Nice med sån självironi.

Tyvärr hade jag nog ätit lite dåligt idag för efter ungefär hälften av rundan så blev jag helt orkeslös. Jag känner igen det. Jag blir sugen på gröna äpplen och när jag kommer hem kastar jag mig över mjölken i kylen (om det finns). Undrar vad det beror på. Jag hade ätit men uppenbarligen helt fel mat. Jag åt Yakniku, dvs ris & kött. Det bord inte vara helt fel...Jag får fråga någon för jag blir lite nyfiken. Mest på det här med äpplena....

Nu ska jag gå och ta lite mer mjölk, en dusch och sedan sängen.

God natt alla!

/HSJ

söndag 25 januari 2009

Pannkakor, Facebook Dilemma & Tonårsfasoner


För en liten stund sedan hade jag ett meddelande eller "händelse" eller vad det nu heter på Facebook. Min bror, som jag lagt till som vän för en tid sedan, hade föreslagit att jag skulle bli vän med....MIN PAPPA! Jag älskar pappa men jag vill verkligen inte ha honom så nära. För mig är facebook främst ett ställe där jag kan kommunicera med mina vänner. Jag är rätt privat av mig mot min familj och det känns lite too close to home. Så, jag hoppas att pappa inte tar illa upp nu när jag inte "accepterar vänförfrågan". Min bror och jag är så olika på så vis. För honom är familjen allt och man delar allt. Så för honom är det självklart att ha pappa och hela släkten i sitt nätverk. Vad knäppt det blev nu!

Idag har jag mest legat på soffan och softat framför TVn. Har ätit pannkakor med sylt hela dagen och försökt lista ut hur jag ska snärja Hugh lite mer nästa gång vi ses. Igår var jag ute och åt med några väninnor och helt otippat hamnade vi på nattklubb. Vi var först på söder, vilket definitivt var utanför de andra tjejernas trygghetszon, sedan Collage och slutligen på Riche. Det var kul att ha varit på Collage, men jag tror inte jag kommer inte att gå dit igen, åtminstone kommer inte jag vara initativtagare till det. Snyggt ställe med mycket nattklubbskänsla. De hade också det klassiska VIP rummet, som vi inte lyckades ta oss in i till vårt stora förtret.

Alright, nu måste jag vältra mig lite i vad som pågår i mitt huvud just nu. Sluta läs nu om du inte vill läsa om män, dåligt självförtroende och gymnasialt trams snack om hur man ska bete sig för att mannen med stort M ska bli intresserad på riktigt. Jag vet att svaret är "var dig själv". Men jag måste bara använda bloggen till att övertyga mig själv om det.

Jag är lite ställd av situationen för jag är verkligen, verkligen intresserad av honom. Av någon anledning så nedvärderar jag mig själv och min förmåga att attrahera honom. Tankar som flyger genom huvudet är "varför skulle han vara intresserad av mig"? "Han måste träffa en miljard snygga, talangfulla tjejer hela tiden" Vilket får mig att tro att han är väldigt kräsen. Han är ju lite äldre och är trots allt ogift. Någonstans så måste det ju landa i att han gillar det jag lägger fram på bordet. Jag antar att jag är nervös över om han kommer att gilla den jag är. Jag vet! Gör han inte det så får det vara, då var det inte menat och allt det där...Han har ju uppenbarligen inte hittat det han söker så det betyder att alla de tjejer, kvinnor jag tror han träffar saknar något. Vilket talar för mig! Om han vill ha en klassiskt vacker, intelligent, omtänksam, sportig, äventyrlig, sexig, rolig tjej - here I am! Jag ska bombardera honom med vem jag är, segling i Bretagne, golf i Spanien, Skidåkning i Frankrike, dykning i Australien, Vasaloppet, Donnan på strippstången (den berättar jag nog inte riktigt än)....Ok. Ledsen för den egotrippen, men jag var tvungen. Cant say I did´nt warn you. Känns bättre nu!

Jag får nog ta mig ut på en stärkande promenad. Normalt skulle jag sticka ut och springa men det är nog lite väl tufft mot kroppen idag.

Igår hände något som aldrig hänt förut. Jag lämnade nästan ett helt glas champagne...what!? Bilden är en bild på efterrätten jag åt. Lika god som snygg!

/HSJ

lördag 24 januari 2009

Havregrynsgröt & filéade apelsinklyftor...

God morgon!

Sitter vid frukostbordet och jäser efter en god frukost. Eller, den är inte riktigt avslutad än för jag har ägget och kaffet kvar. Så här på vintern har jag en frukostfavorit. Apelsiner är så fruktansvärt goda perioden december/Januari så jag äter säkert ett kilo i veckan. Därför har havregrynsgröt med apelsinklyftor blivit en favorit. Kunde inte låta bli att fundera över om det var en frukost som Hugh skulle uppskatta. Han verkar tänka på vad han äter i alla fall. Vi sprang på varandra igår igen och snackade lite. Han var så snygg så jag höll på att säga något om hans fisyr (nyklippt). Men jag lyckades hålla inne med det. Inget fel med komplimanger men det är nog lite tidigt i vår bekantskap trots allt.

Han för sport på tal ganska mycket, undrar om han gillar det? Det hade inte varit min första gissning. Eventuellt så tror jag han är intresserad om det är något utöver det vanliga typ just det som han själv nämnde Rugby. Gå på fransk restaurang där dom visar Rugby VM och Frankrike är i finalen, eller gå på Engelsk pub när England spelar VM- kval (för dom kommer ju aldrig längre mohahaha). Gjorde det senare själv en gång och det var som att vara utomlands i sin egen stad. Kan helt klart att rekommenderas! En drömsemester vore fotbolls VM i Sydafrika. Kombinera FotbollsVM med att glida runt på vinprovning runt om i Sydafrika. Kanske Hugh & jag? hehe...Hallon håller nog på att bli lite betuttad. Han förde i alla fall lunchen på tal igen så nu vet jag inte bara att han var seriös när han föreslog det utan jag fick möjlighet att igen vara tydlig med att jag minsann var med på noterna. Så nu får vi se när det blir!

Det är uselt väder idag men jag tänkte ge mig ut och ta den stora löprundan i alla fall. Jag är väl lite knäpp men jag gillar att springa när det är dåligt väder. Jag känner mig stark då. Bara det inte är halt ute så går det bra. Sedan tror jag att jag ska bara lite barnvakt i några timmar. Det blir soft för lilla A sover nog när jag kommer dit, lite gröt (hon också!), lek och sedan kommer hennes föräldrar nog hem. Men jag vet inte riktigt hur det blir för dom har inte hört av sig än.

Ikväll är det ut och äta plus lite drinkar med tjejerna. Det ska bli mysigt förutom att jag eventuellt är helt pank. Får se hur jag löser det...

Nu ska jag ringa min kära bror och höra hur han och hans familj har det.

Hej så länge!

/HSJ

torsdag 22 januari 2009

Hårdhudad

Idag var det pass nr tre på Poledance. Förra gången var det tusen nålar i lårfläsket varenda gång vi skulle klättra upp och "sätta oss" med hjälp av att korsa benen och på så vis klämma fast stolpen mellan benen. Fick små små blåmärken på insidan av låren..... Idag gjorde det inte lika ont så jag antar att huden faktiskt vande sig.

Jag och "Hugh" drack kaffe igår. Vi pratade i en halvtimme sådär innan jag var tvungen att gå. Han verkar trevlig faktiskt. Gjorde ett bättre intryck nu än när vi har sprungit på varandra i flygande fläng. Han ställde en del frågor och verkade uppriktigt road av det jag sa. Han är väldigt snygg....Och så pratade vi om hans bok så klart. Mitt upp i allt så förslog han att vi borde äta lunch. Booomchacka. Jag gjorde mitt bästa att verka intresserad av det men blev lite överumplad så det finns en risk att han tror att jag inte vill. Så, nu avvaktar jag nog en stund så får vi se vad som är hans nästa move. Jag gillar dock inte att spela spel så om inte han hör av som om en vecka så gör jag det hihi...fast det finns nog risk att jag hör av mig innan. För att jag vill helt enkelt. Fast jag skulle hellre vilja äta middag så vi kan dricka lite vin...Undrar hur jag styr över på det på enklast vis? Genom att...helt enkelt föreslå det kanske?

Dags att lägga sig och duna. Hörs.

/Hallonsmultronjordgubb

tisdag 20 januari 2009

Tillbaka!

I'm back!

Imorgon är det dags att ta tag i Hugh igen. Mailade honom i fredags och föreslog att vi skulle ta den där kaffen i veckan. Fick ett positivt svar, dvs att han "gärna tog en kaffe" och jag antar att det är dags att skrida till verket. Men, det är läskigt för då behöver jag lämna tillbaka boken och då har vi liksom ingen anledning att fortsätta ha kontakt med anledning av den.

Så, planen är att vara så djävla snygg imorgon som det bara går och att ha något vettigt att säga... Trist bara att allt i garderoben känns gammalt. Men det vet ju inte han å andra sidan. Tvivlar på att han registrerar vad jag har haft på mig innan haha. Blev lite coachad av väninnorna idag på lunchen vilket var bra. Om inte han för det på tal (förutsatt att vi har trevligt) så ska jag precis innan vi skiljs åt säga "det här var trevligt, det gör vi om tycker jag". På så viset hamnar bollen på hans planhalva. Fattar han inte då att jag struntar i hans jäkla bok utan att det är honom jag vill åt så kan det vara. Hehe.

Saker kommer i kluster känns det som. Hade lite sms kontakt med Mr Love of my life i helgen och någon dag innan fick jag förklaringen från Mr 100 years ago att han minsann hade trassel i äktenskapet och faktiskt erkände att han hade en dold agenda. Kanske lite svårt att förstå vad det här handlar om men en fullständig redogörelse finns på inlägg gjorda strax innan Nyår tror jag =)

Idag jobbade jag över en del. Det dök upp en grej som jag först trodde var helt körd men som sedan visade sig gå att genomföra. Peppar peppar. Det det var en viktig affär dels resultatmässigt men också för att visa min goda vilja till de som jag ska samarbeta med eftersom jag är ny på jobbet. Spännande att se om vi verkligen klarar av att leverera. Kul var det i alla fall trots övertiden. Hinner inte sticka ut och springa ikväll om jag inte beger mig ut nu efter Top Model. Vi får se. Ska Hallonsmultronjordgubb lyckas visa prov på ytterligare styrkeprov i grenen disciplin??

Hej så länge! Nice to be back.

/HSJ

onsdag 14 januari 2009

Hallonsmultronjordgubb äger

För närvarande har jag kommit av mig lite med skrivandet. Hittar inte riktigt inspirationen. Men så måste det väl få vara ibland. All and all har det varit en bra dag. Halva dagen spenderades dock i en workshop med min nya avdelning. Alltid lite pirrigt. Men, det gick bra. Många var också extra egnagerade i mitt ansvarsområde vilket var roligt. Jag behöver bli lite bättre på att klappa mig på axeln så jag ska göra det nu. Av säkert 100 ideér som producerades under mötet så blev vår chef bara riktigt entusiastisk en enda gång. Och det var för en grej som jag kläckte. Bra jobbat Hallonsmultronjordgubb!

Och med dom orden loggar jag ut. Over and out.

/Hallonsmultronjordgubb

tisdag 13 januari 2009

Datorstrul

Min dator krånglar så det blir en kortis idag. Inget har hänt egentligen förutom att jag uppvaktade min bästa väninnas man som fyllde jämt. Snodde ihop ett grymt business case också på jobbet, inför ett beslut som ska tas imorgon på.

När det gäller regionerna söder om ekvatorn så kan jag meddela att klådan har avtagit. Det är nog värst första dygnen.. Dessutom bör jag tillägga att jag hade löpartights över spetstrosorna. Jag sprang inte bara i trosor. Ja ni fattar.

God Natt!
/Hallonsmultronjordgubb

måndag 12 januari 2009

Kriget i Gaza, Liza Marklund & klåda i skrevet

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4165759.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4166060.ab


När jag var ute och sprang för en stund sedan snurrade fem olika saker i mitt huvud:

Kriget i Gaza

Liza Marklund

Varför skulle jag raka musen? Det kliar som fan! Det i kombination med att sticka ut och springa i spetstrosor är näst intill självplågeri!

Meny à la finanskris

Lipstick Jungle

Vi får ta en sak i taget. Vi börjar med kriget. Genom åren när stiderna har blossat upp har jag frågat mig själv vad som ligger bakom. Flera gånger har jag försökt sätta mig in i historian men gett upp. Även denna gång. Jag letade på nätet och blev nedslagen av ett inlägg i ett forum där någon bekräftade just hur svårt det var att hitta information som var opartisk. Jag känner att jag vill ha en åsikt om det som händer. För många år sedan sökte jag till Polishögskolan. Ett moment i antagningarna är att skriva en uppsats. Jag hade fått tips om att man oftast får välja att skriva om ett av två aktuella ämnen. När jag skulle skriva kravallerna i Göteborg väldigt aktuellt och jag kände på mig att polisers rätt att använda våld skulle vara ett av ämnena. Jag visste vad jag hade för åsikt men förberedde mig ändå genom att läsa lite inlägg. Det man skrev skulle synas i sömmarna. Man skulle vara för polisvåld så klart, men nyanserad och inte för radikal eller framstå som en "stridis". Genom att läsa artiklar kunde jag använda mig av andras proffsformuleringar.

När det gäller konflikten i Gaza kan jag inte låna andras proffsformuleringar och komma undan med det. Jag förstår fortfarande inte bakgrunden till konflikten och jag ska verkligen inte försöka mig på en analys. Det är irrelevant. Det som är viktigt nu är att att oavsett vems felet är så är dödandet av snart 1000 civila helt oacceptabelt. Det är dags att glömma nu och svälja stoltheten. Ett slitet uttryck men ack så passande i sammanhanget: Om du vill förändra något, börja med dig själv.

Jag är nog den enda i Sverige som inte har läst Liza Marklunds "Gömda". Tidigare var det lite så att jag inte ville följa strömmen och det som låg på listorna. Men jag kommer ihåg att var och varannan läste både den och "Asyl" och hur förbannade alla var. Jag förstår att vissa av dom som läst boken känner sig lurade. Det blir så. För några år sedan blev det ramaskri i USA när det visade sig att en bestseller som utgav sig för att vara en självbiografi var uppdiktad. Författaren hette James Frey och boken "Tusen bitar". Nu är det några år sedan Liza Marklunds böcker kom ut men vad jag förstår så är genren "Misery Lit" starkt på uppgång. Människor vältrar sig i andras söndertrasade liv och känner sig själv lyckade och lyckligt lottade. Eller vad det nu är. "Pojken som kallades det" etc. Ingen av dom böckerna skulle vara lika framgångsrika om det var ren fiction. Det är som min brorson. Han är ett och ett halvt men han har full koll på vilket trådlösa tangentbord som är det riktiga och vilket kasserade trasiga som han fått. Det ska vara på riktigt, annars duger det inte. Jag tror faktiskt inte jag kommer att läsa Gömta och Asyl.

Precis som för Volvo så är min ekonomi rejält ansträngd just nu. Peppar, peppar, jag har inte blivit direkt drabbad bortsett från att min ränta som är någon slags tremånaders ränta fortfarande ligger högt. Och en badrumsrenovering som sved i kassan. Så, jag tänkte ge mig själv en ekonomisk utmaning i veckan. Jag får bara laga mat på det jag har hemma i skafferiet och i frysen. Det är tillåtet att köpa lite färskvaror som mjölk och någon grönsak för det totala värdet av 100 kr. Idag var förhoppningarna inte så höga, för planen var att göra en soppa på röda linser och en gul lök. Men, den blev riktigt riktigt bra. Jag kan inte redogöra för hur jag gjorde för allt var på en höft så där. Ingredienserna var vatten, linser, en gul lök och en buljongtärning. Utsökt var det i alla fall och bra bränsle inför löprundan.

Oj, jag hoppade nästan över Itchy & Scratchy i skrevet (blev ni oroliga?). Well, låt mig bara säga att jag ska försöka vara lite mer planerad i mitt avlägsnande av kroppshår i fortsättningen och vaxa istället. It hurts like hell men för några futtiga minuter istället för en veckolång pina som rakning resulterar i.

Till sist, Lipstick Jungle. En ny serie baserad på Candace Bushnells bok. Ni vet, hon som skrev boken som sedan blev Sex and the City. Av det lilla jag sett i reklamen för seriestarten så är det övertydligt att den ska stilla hungern för oss Sex and the City junkies. Klart man är skeptisk. Risken finns att det blir en kalkonuppföljare. Den har alla ingredienserna: Kläder att tråna efter, miljardärer, lyckade karriärer och relationsproblem. Jag är inte övertygad tyvärr då den försöker allt för desperat att axla manteln. Det är inte lagom rika snubben Mr Big, utan en Gassiljonär. Det är inte hyfsat intressanta och bra karriärer utan det är "Top 50" mäktigaste kvinnorna i NY. Mnjää...jag vet då inte.

Just ja, jag kom in på polishögskolan men valde bort det. Och tack vare ROT-avdraget så får jag nog tillbaka en sisådär 25000 kr på badrumsrenoveringen. Hurra! Någon gång 2010 - Suck....

/Hallonsmultronjordgubb

söndag 11 januari 2009

Bra Helg


Hej!


Det har varit en fantastisk helg. Lite planer om att åka iväg och åka längdskidor i lördags föll igenom men istället blev det långfärdskridskor idag igen. I väldigt lugn takt för jag gick och la mig kl tre i natt. After Work i fredags som jag nog skrev om och igår middag och utgång här på Kungsholmen. Riktigt trevligt. Har träffat väldigt mycket nya människor i helgen som verkar ha samma intressen som jag.


Tjejen som var den sammanbindande länken och jag har jobbat ihop. Eller, jag var hennes kund. Under den tiden höll vi det strikt professionenllt men nu när vi inte jobbar ihop så är väldigt kul att umgås. Hon är singel och är den som drar igång aktiviteter hela tiden. Det är både på gott och ont. Det blir rätt ytligt umgänge men å andra sidan så är det precis det man vill ha ibland. Jag gillar henne, hon är rolig och ett energiknippe. Hon är livsfarlig med raggandet så när man väl är ute så är man rätt on your own. Men det är kanske bra för mig för då få jag klara mig själv och kanske till och med snacka upp någon het ung man. Hon är rätt förtjust i en en kille som dök upp igår. Jag pratade inte så mkt med honom för jag ville inte att hon skulle tycka att jag la an på honom. Men på slutet så pratade vi lite. Hoppas hon inte tog illa upp. Lite svårt att veta med nya bekanskaper.


Jag hade nog lite förhoppningar om lite action igår. Man skulle kunnat väva en pälsmössa av allt hår jag avlägsnade från min kropp inför kvällen. Mohahaha...men det blev inte något.


En annan kille som var med i sällskapet är rätt het faktiskt. Och väldigt flirtig. Även om han har en kropp som kan bära upp det så har han lite för tight skjorta. Dessutom har han en tumring och något slags halssmycke på läderrem runt halsen. Inte min grej. Framför allt inte tumringen. Men jag kanske kan ha överseende med det...


Idag är det softness på soffan. Har just slängt i mig en pizza. Skulle verkligen behöva städa men vi får se om jag orkar.


/Hallosmultronjordgubb

lördag 10 januari 2009

Vive la France

Bon soir, ce soir j'ai parlé francais. Oui! Vraiment!

Hoho..det gick lite rostigt, men efter ett par glas så.

Bonne nuit!

/Hallonsmultronjordgubb

torsdag 8 januari 2009

Datorstrul & Poledance

God kväll alla. Väckarklockan under skrivbordet tricket fungerade idag också. Idag tyckte jag att jag fick en himla massa gjort på jobbet men sen fick min dator spel och allt blev förstört...Får göra om allt imorgon. Suckarama.

Det var premiär för fortsättningskursen i Poledance idag. Jag börjar undra om kastat pengarna i sjön där. Jag är nog lite för otålig. Vill vara superduktig på en gång men det är ju rätt svårt och så gör det så ont överallt. Smalbenen, blåsor av friktionen på ovansidan fot och på fingrarna. Well, det tar sig nog.

Jag är helt slut nu. Väntar på att tvätten ska torka och sedan blir det bums i säng. Imorgon blir det After Work på Söder.

/Hallonsmultronjordgubb

onsdag 7 januari 2009

VM i disciplin

Jag har haft svårt att komma upp på morgonen rätt länge nu. Det har inget att göra med att jag sover för lite jag är bara jäkligt seg. Idag har jag haft disciplin så det räcker och blir över för säkert tre personer. Vilken viljestyrka! Jag lyckades komma upp precis den tiden jag tänkt mig. Tricket var att lägga mobiltelefonen, som fungerar som min alarmklocka, inne undangömd under ett skrivbord. När den ringde var jag tvungen att kliva ur sängen. Fixade biffen!

Men, det är inte det enda disciplinerade jag gjort idag (sa hon och slog sig för bröstet). Trots att det var lockande program på TV (Top Model 11), svinkallt, halt, jag var trött och rumpan skrek av träningsvärk så kom jag ut på en löprunda.

Nu sitter jag med fötterna i ett fotbad för att fila bort raviner likt Grand Canyon på hälarna. Imorgon ska dom nämligen visas upp. Men det berättar jag om imorgon.

Förresten, halt underlag övervinner man enkelt med fiffiga broddar avsedda för löpskor som man köper på sportbutiken.

Sov gott!

/Hallonsmultronjordgubb

tisdag 6 januari 2009

Ooont.



Detta inlägg är helt och hållet en hyllning till min rumpa. Bootie, ass. Jag har så oooooont. Av träningsvärk. Det bästa med träningsvärk är - det går över. However, imorgon kommer det förmodligen att vara ännu värre. Mohahaha.

See ya!

/Hallonsmultronjordgubb

Nöjd


Idag är jag mest nöjd med att jag faktiskt fullföljde mina planer. Även om jag kom upp en timme senare än planerat så kom jag iväg. Det blev en fin dag även om solen inte riktigt lyckades tränga igenom det tunna molntäcket helt. Och så blåste det. Helt ok åt ena hållet men det blev rätt slitigt på vägen tillbaka. Men, då fick jag upp pulsen lite och aktiviteten kan helt klart få sortera in under "träning inför Tjejvasan".

Men jäklar vad mycket folk det var! Det framgår inte riktigt av bilden men det fullkomligt myllrade med familjer, barn, hundar och barnvagnar.

Idag blev jag verkligen påmind om att jag älskar vinter. Det kunde gott få komma lite mer snö också. Undrar om det inte snöar lite nu?

Jag är ju ny på det här med att blogga. Jag förstår nu att själva skrivandet endast är halva upplevelsen. Det är faschinerande att kunna ta del av människors allra innersta. Både på gott och ont. Många bär på stor sorg och kämpar varje dag som går (power & glory till er!). Själv har jag det fantastiskt bra även om jag också slåss med lite mörkare tankar då och då. Eller midvinterbleka kanske jag borde säga. För dom är inte så farliga när allt kommer omkring. Men var och en får ju utgå från sig själv. I våras hände något fantastiskt. Alla möjliga på jobbet började kommentera hur pigg, glad och snygg jag såg ut. Min chef som normalt inte brukar fråga om personliga saker frågade till och med om jag var kär. Det var jag verkligen inte. Men, jag mådde ovanligt bra. Han frågade skämtsamt om jag kanske var kär i mig själv. Så var det nog faktiskt. Eller är.

Jag försöker verkligen undvika att låta självgod och mallig men det kanske är det som är mitt bidrag till bloggvärlden. En ärlig blogg om mitt liv där jag inte bara delar med mig när jag känner mig låg, men också beskriver när jag mår riktigt bra. Inte några historier som förskönar något. Men en beskrivning av en bra dag förtjänar väl lika målande och uppriktig beskrivning som en dålig dag? Jag tror och hoppas det kan vara inspirerande.

Som idag. Jag blir lycklig när vinden blåser i ansiktet och snoret rinner. Att sedan få sätta sig, packa upp matsäcken, och upptäcka att man varit jäkligt ambitiös och packat ner en färdigskalad apelsin då är det snudd på Halleluhja.

Hell yes! Livet leker. Framförallt känner min rumpa att den lever och är lycklig. Övningarna igår var...effektiva.

Puss & Kram

Hallonsmultronjordgubb

måndag 5 januari 2009

Facebook Etikett?


Första dagen på jobbet efter låååånga ledigheten. Helt ok faktiskt. Jag tillhör dom som behöver rutiner så det finns något att hänga upp dagen kring. Eller, det kan nog vara så att jag kan känna mig lite ensam efter en lång ledighet. Jag bokar inte upp tok mycket aktiviteter utan trivs rätt bra i mitt eget sällskap. Men efter ett tag blir jag nog lite lappsjuk på mig själv. Hur som helst, det var nice på jobbet. Jag har nyligen bytt jobb fast på samma företag så det är en del att sätta sig in i. Lite analyser av förra året och så. Nu vet ni ju inte vad jag jobbar med men det är inom marknadsföring =) Jag och en kollega, som också har blivit en nära vän, tog en promenad på lunchen. Fantastisk fin vinterdag!


Jag är lite förundrad över Facebook. Jag tycker det är ett bra sätt att ha lite kontakt med ytligt bekanta men som man ändå vill ha kontakt med. Men, jag stör mig lite på funktionen "vad gör du nu". Vissa uppdaterar...


Ursäkta, här behöver jag ta en paus för en vidrig spaning på TV. Tittar med ett halvt öga på ett program på femman. Om prostituerade i Thailand. De enda dom vill är att hitta en utlänning som ska ta dom därifrån. En tjej hade hittat en engelsk snubbe som hon hade kontakt via internet och telefon. Hon berättar att han dricker mycket. Tre Henessey flaskor per dag...Det är helt groteskt. Jag dömer inte henne för det hon gör men jag tycker synd om henne att hon hittat en alkoholist.


Tillbaka till Facebook nu. Vissa uppdaterar "Vad jag gör" titt som tätt. Jag har aldrig känt mig bekväm med det...Fine om man reser mycket och så är det kanske bra att skriva om man är hemma eller inte. Men allvarligt "XX kokar kaffe och löser korsord"...Inte för mig. Idag lade en kille som jag inte träffat på 100 år ( men som jag gick i skolan ihop med) upp bilder på ett hus som brunnit med en länk till lokaltidningen. En liten notis i tidningen förklarade att huset brunnit och att två kvinnor blivit rökskadade men klarat sig. Jag förstod att det var ett hus i närheten av hans barndomshem. Det är ju hemskt! Kan man bara låta det vara utan att kommentera det? Ingen hade kommenterat fotona....Jag menar, han har ju lagt upp dom för att få någon slags reaktion eller? Och nej, jag har inte heller skrivit något till honom om det. Borde man kanske göra. Men killen måste ju ha andra närmare vänner som kan stötta honom i det. En annan gammal vän från skolan hade skrivit något i stil med "jag känner mig värdelös". Då kunde jag inte låta bli att faktiskt skriva några rader. Jag kan inte bara låta sånt passera utan vidare...Vad förväntar sig folk när de skriver sina små "detta gör jag nu" beskrivningar? Klart som fan de vill ha en reaktion! Det är nog det jag stör mig på. Och jag hycklar om jag säger att att jag inte skulle tycka det var kul med någon som läste min blogg och reagerade. Men det är ju anonymt och det är skillnad.


Till något helt annat. Hårdträningen har börjat inför Tjejvasan och Alpresan. Fokuserar på träning hemma i kombination med löpträning. Jag har ett vansinnigt fiffigt gigantiskt gummiband som man kan fästa kring något stadigt. I mitt fall några vattenledningar i vardagsrummet. Så kan jag stå där och dra och träna stakmusklerna. Jag vet att det låter som något Papphammar skulle göra, men trust me, det funkar. Har en fin träningsboll också som fick komma till användning för att stärka rygg och bål. Också A och O vid längdskidor. Har jag hört.


Imorgon är det helg igen och jag hoppas komma iväg och åka långfärdsskridskor. Hur det nu ska gå. Har bara testat det ett par gånger tidigare...


Ciao!




söndag 4 januari 2009

Snö!


Det får bli ett litet "Kvällsinlägg också". Känner mig upprymd för jag har precis bokat en resa till franska Alperna. Nice!

Imorgon är det back to work. Har gjort mig lite fin och målat naglarna. Se så fint blodröda dom blev! Boken jag håller i har jag för övrigt inte börjat läsa än. "Vi som hade alla rätt" av Kristina Thulin & Jenny Östergren. Jag får berätta mer när jag läst den.

God Natt! Hallonsmultronjordgubb kommer att drömma om snötäckta berg och djup fjäderlätt pudersnö. Mums.









Kalles Kaviar & Lawrence of Arabia (nästan)

Men vad fan. Alla verkar har käkat "Å vad jag längtar efter att ha kontakt med HallonSmultronJordgubb piller" i jul!

Någon månad innan jul blev jag kontaktad av en gammal sommarflirt. Han hade hittat mig på facebook. Vi var inte ens tillsammans utan det blev bara vecka ihop på Gotland. Vi träffades genom en gemensam bekant som var hans kusin. Jag var inte mer än 16 år och han var nog 19. Jag kommer ihåg att han var jättevacker. Blont lockigt hår, isblåa ögon och fräknar. Efter den veckan så skulle han resa jorden runt så det blev inte mer . För någon månad sedan så damp det ner ett meddelande. "Är det du som spenderade en vecka med mig på Gotland?". Då för 15 år sedan gjorde ganska stort intryck på mig och jag var nog lite olycklig att det inte blev något.

Vi bestämde att vi skulle äta lunch. Det var trevligt men inget överväldigande. Vi pratade om vad som hänt sedan sist och lite om hans kusin som jag har haft sporadisk kontakt med.

Jag hade nog inte tänkt att kontakta honom igen efter det men nyfikenheten tog över. Jag undrade varför han kontaktade mig. Han var ju gift och hade barn. För det är väl så att det är liiite konstigt att kontakta gamla flirtar när man är gift? Eller är det jag som är helt konspiratorisk? Hur som helst. Han har inte svarat på det meddelandet. Kanske träffade det too close to home.

Love of my life historian känner ni ju till sedan ett par dagar så den drar jag inte igen =)

I natt ringde min mobil vid halv fyra. Jag var hur förvirrad som helst och trodde det var alarmet. Därför råkade jag trycka bort samtalet. När jag vaknade nu så tittade jag på mottagna samtal. Det var Z. Z som var startskottet för ett hälsosamt runtknullande som varade i ca ett och ett halvt år. Inte nödvändigtvis bara med honom. Men han blev min knullkompis kan man säga och gjorde så jag vågade släppa loss lite rent allmänt. Om man nu kan säga så istället för promiskuösistet. Vi träffades sommaren 07. Det var första dagen på min semester och jag gick ut för att ta en promenad. Eftersom det var så fint väder så satte jag mig på en uteservering i Gamla Stan och tog ett glas vin. Vid bordet bredvid satt det tre killar. Dom var började prata med mig och vi hade riktigt trevligt. De var piloter allihopa. En av killarna var extra intressant. Han såg ut som han kom någonstans från medelhavet. Vackra bruna ögon, välklädd, tjockt brunt hårsvall. Det brukar jag normalt inte tända på men han hade så mycket att berätta. Han hade bott uppe i Norrland och älskade att åka skidor. Det var rätt oväntad kombination och gjorde honom ännu mer intressant. När han reste sig upp för att gå så bestämde jag mig för att gå samtidigt. Jag frågade om vi skulle ha sällskap till tunnelbanan. Han sa att han skulle ta en taxi. Jag sa att jag skulle nog ta t-banan trots allt och då kom frågan. "Eller så följer du med mig hem"? Jag slets mellan att jag nog hemskt gärna ville det men även av en rädsla. Jag känner honom inte, tänk om han är en wacko? Men efter lite tvekan som jag inte dolde så väl, blandat med "Jag vill!" så lät jag min intutition bestämma. Den sa att det var en helt vanligt, brunögd världsvan kille som var ofarlig.

Han bodde i en liten men topprenoverad liten lägenhet vid Odenplan. Vi snackade lite men det ledde till slut till sängen. Han var helt underbar och vi hade en het sommarnatt ihop. Det visade sig att han var från Iran men hade bott i Sverige sedan han var 6 år. Det låter kanske knäppt, men det gjorde det ännu mer spännande. Så långt hade jag hållt mig till Kalles Kaviar & co ovan. Vi skojade lite om det. "Vad säger dina föräldrar om att du jiddrar med en Iranier??"

Det var aldrig tal om att det var något annat än en engångsföreteelse. Men när jag gick så lämnade jag mitt nummer på en lapp i hans kök. Bara utifall att. Det kändes konstigt att bara gå när vi haft det så bra. Efter sex veckor hörde han av sig och jag kom på besök igen.

Det var länge sedan vi sågs nu. De senaste gångerna vi har setts har det inte kännts lika bra. Han har varit rätt låg p g a av en olycklig förälskelse i kombination med för mycket jobb. I början var det helt ok att låta honom prata om det men till slut blev det för deppigt. Herregud, knullkompisar ska ju vara en feelgood upplevelse. Eller hur? Så jag har avvecklat det där. Inte genom att säga något utan att bara inte höra av mig.

Men så ringde han alltså inatt. Undrar vad han ville? Det var nog ett "Bootie Call"! Det står som ett mottaget samtal...hoppas jag inte har sagt något i sömnen! Jag får nog fråga i ett SMS.

"Hej! Hoppas allt är bra med dig. Det verkar som du ringde mig i natt. Jag var helt förvirrad och råkade trycka bort dig. Oops."

Paradoxalt, jag blir egoboostad som aldrig förr för närvarande av alla gamla kavaljerer. Det får man visserligen lite energi av men det poppa upp en jäkla massa frågor. Vad är jag för en filur som drar till mig alla djävlar utom en normal, snygg, smart muskulös singel. Ska det vara så svårt? Jag menar, män intresserar sig ju för mig. Well, om någon läser det är så feel welcome att komma med någon teori. Amatör psykolog, so be it, bring it on!

Nähepp, nu blir det frukost och sedan får jag nog pallra mig ut en sväng. Det är snorkallt men en strålande dag. Sen måste jag städa för jag får besök av min allra goaste väninna och hennes lilla busa.

Puss & Kram

/Hallonsmultronjordgubb

lördag 3 januari 2009

Damn good coffe!

God morgon! Jäkligt gott kaffe jag har gjort idag. Kom upp i vettig tid idag så jag kan få en chans att vända tillbaka dygnet. Har sovit alldeles för länge i flera dagar nu! Man blir så jäkla seg.

Glömde skriva igår för jag var helt upptagen med att exprerimentera med min kamera. Jag köpte ett stativ och en fjärrkontroll igår och testade ta lite bilder med lång exponering. Det blev väl "sådär" kan jag erkänna. Har inte riktigt trimmat in mig på kameran än. Dessutom tror jag inte den klarar exakt det jag vill göra. Hur som helst det var roligt och I´m getting there.

Idag stod det promenad med kompis på agendan men hon hade glömt att hon skulle besöka sin bror. Jag hade inte riktigt räknat med att hon kunde i alla fall för hon lät lite tveksam när vi pratade om det. Så, jag tänkte köra lite träningsläger här idag. Lång promenad på nu på förmiddagen och en löptur ikväll. Jag måste komma igång nu ordentligt om jag ska hinna komma iform till tjejvasan.

Var ute en sväng igår kväll och sprang. Till min stora förtjusning hade det snöat ungefär eeeeen centimeter. Det finns inget som slår att vara ute och springa i snö. Men, det var nog inte helt optimalt för idag har jag en slemklump stor som en golfboll i halsen. Hoppas det är just det och inget annat. Typ förkylning. Men det märker jag nog när jag går ut och går sen.

Hej så länge!

By the way, monsieur love of my life har inte hört av sig igen. Det känns riktigt riktigt bra faktiskt och jag känner mig stark. Kanske insåg han också att det inte leder någon vart. Eller inte hahaha! Det kommer garanterat att dimpa ner något igen snart med tanke på att jag bjöd in honom. Jag får bestämma då hur jag ska reagera på det.

torsdag 1 januari 2009

Gott Nytt År!

Hej igen! Jag pausade ett tag för jag var osäker på om jag gillar detta med att blogga. Jag har inte riktigt bestämt mig varför jag gör det. Terapi? Jag har massor att berätta känns det som. Samtidigt är det så personliga saker jag skulle vilja skriva om så jag är inte säker på att jag någonsin kommer att kunna ge mig tillkänna. Å andra sidan är det ju ingen som läser min blogg så jag behöver inte oroa mig mohahaha...

Ok, vad har hänt sen sist? Förutom att jag firade nyår igår med några vänner (formidabel middag för övrigt) så damp det ner ett SMS för ett par dagar sedan som var så otroligt efterlängtat, väntat, men som ändå förstör allt på något vis.

Min stora kärlek så här långt i livet är en gift man med tre barn som kom in i mitt liv för snart fyra och ett halvt år sedan. Han bor i närheten av mig och på väg hem från föräldrarna, kånkandes på alla julklappar, så sprang jag på honom i tunnelbanan. Eller, jag fick ögonkontakt med honom för en milli sekund. Min spontana reaktion var att titta bort omgående för jag var livrädd att hans fru var i närheten och jag ville inte se henne. När jag kom upp till gatuplan började jag gråta. Så mycket påverkas jag av honom fortfarande....

Det är snart två år sedan som jag gav upp och beslutade mig för att sluta träffa honom. Har haft ett par återfall, varav ett nu senast i somras då vi spenderade en natt ihop. Hemma hos honom och hans fru som var bortrest. Det är helt skruvat, jag vet, och jag borde tycka han är vidrig som kan göra en sån sak men jag gör inte det... Jag har bett honom att sluta skicka sms till mig något som han framgångsrikt har respekterat under en längre tid. Det var jag själv som bröt det en blöt kväll i oktober då jag kände mig ensam, olycklig och var så packad så jag inte visste vart jag hette. Jag skrev något ödesmättat i stil med "ingen kommer att älska mig som du"....Heavy shit. Men bortsett från det så har vi inte haft någon kontakt alls. Samtidigt som jag varit glad för det så har jag också känt en sorg över att han kanske har gått vidare och släppt mig. Samma kväll gjorde jag för övrigt ett försök att ragga upp min bästa väninnas mans bror. Vi hade varit på fest allihopa hemma hos väninnan och hennes man och när vi gått därifrån och skulle åka hem så fick jag ett infall att skicka ett sms till brodern. Kollade upp numret via eniro. Som tur djävla var så lyckades jag sända sms:et till eniro och inte till killen. Herregud vilken tur, det hade varit så jäkla pinsamt om jag lyckats få iväg det. Huvva.

Men skulle tystnaden brytas så skulle det garanterat göras nu i jul. I förrgår damp det ner. "Hur va din jul"? Jag blev glad, upphetsad, kände mig nöjd med att det var han som hört av sig och inte jag. Alltid en liten seger på något konstigt vis. Jag svarade med en gång. Jag har längtat efter honom (får nog återkomma till detta ämnet senare) och jag törstade efter information. Efter ett tag stod det klart att han var ute på något hak med en kompis. Jag bjöd hem honom i ett mycket svagt ögonblick. Som tur var så kunde han inte. Det hade inte varit särskilt smart. Men det sändes en del sms och jag fick veta att han saknade mig...så klart. Han frågade om vi kunde ses en annan kväll men jag sa att det var ett special offer only for you only today. I går skickade jag ett sms och önskade honom ett gott nytt år. Jag fick svar "D samma skatt".

Så vad händer nu? Vi återgår till radiotystnad hoppas jag. Jag mår bättre av att inte ha någon kontakt med honom trots allt.

Det är inte bra att han påverkar mig på det viset fortfarande. Frågan är om det verkligen är honom som jag längtar efter eller om jag bara får återfall för han ger mig den bekräftelse som jag så desperat törstar efter nuförtiden? För samtidigt känner jag att jag är redo att bli kär i någon annan och faktiskt skulle kunna bli det. Som i Hugh till exempel hihi.

Ni undrar kanske varför jag kärade ner mig i en gift man med tre barn? Det var inte meningen utan det slog bara ner som en bomb för oss båda. På många sätt är han fantastiskt men också rätt komplex och säkert helt omöjlig att leva med. Han har ett dåligt äktenskap men kan inte tänka sig att skilja sig även om han övervägt det flera gånger...Så, han har gjort sitt val och då valde jag att sluta träffa honom. Till slut var jag tillräckligt övertygad om att det var det bästa och lyckades bryta mig fri.

Jag skulle kunna skriva spaltmeter om honom och vår lilla kärlekshistoria men jag ska bespara er ifrån det. För nu i alla fall.

Jag tänkte att det kanske är därför jag vill blogga. Jag vill berätta om vad som händer i en ganska vanlig men ovanlig 35-årig (snart!) kvinnas liv. Jag vill se om det intresserar någon. Kanske behöver jag skriva om lite smaskigare saker för att något intresse ska uppstå dock. Såg att Catrin Zyoimierska la upp en bild där hon runkar en häst. Riktig så långt ska jag väl inte gå!
Men, I´ll throw you a freaking bone here. Jag porrsurfade för första gången idag! Riktigt spännande. Det finns hela filmer att se helt gratis. Om man nu gillar det!