Guuud vad trist att försöka träna hemma. Visst jag har mattan, gummibandet, gummibollen men det är så svårt att få någon intensitet. Om det inte vore för att jag ska åka tjejvasan hade jag nöjt mig med att sticka ut och springa men det känns som mage, rygg och armar behöver en genomkörare ett par gånger i veckan. Kan också bero på att jag har TVn på samtidigt...Lite ofokus.

Idag åt jag lunch med ett par kollegor varav den ena är mammaledig. Hon hade sin lille son med sig som är supersöt. Sin pappas färger och sin mammas ögon. Mammas vackra ögon dessutom. Jag fick tillfälle att vältra mig i "Hugh" historien. Som för övrigt inte har rört på sig. Väntar liksom ut den där lunchen.

Imorgon får jag besök från...jag vet inte riktigt var han håller till inser jag nu. Hur som haver ett jobbmöte. Hoppas han är snygg och trevlig åtminstone.

Shit, jag borde ringa mamma. Det får bli imorgon bitti på väg till jobbet.

Lite trött blev jag nog av träningen för jag orkar inte skriva mer...

Måste bara säga att jag gjorde bra ifrån mig inför styrelsen. Klapp på axeln.

/Hallonsmultronjordgubb

Ytterligheter

Idag gick jag från att gapskratta högt på löprundan till att bli helt energi och orkeslös. Anledningen att jag gapskrattade var en kille jag kom att tänka på som jag såg precis utanför jobbet. Det är två olika företag som huserar i huset där jag jobbar men nu ska dom andra flytta ut. En kille i vit skjorta, slips och finbyxor gick framför mig med en svart sopsäck. Uppenbarligen skulle han slänga den i en container som stod en bit bort. Trots att han stod en meter från containern när han slängde iväg säcken så råkade han slänga den utanför. Jag kunde inte låta bli och tycka det var oerhört komiskt och det tyckte han också. När han vände sig om insåg han att jag hade sett allt och skrattandes sa han högt "Hade inte riktigt ställt in kikarsiktet". Han insåg att det var komiskt och bjöd på det. Nice med sån självironi.

Tyvärr hade jag nog ätit lite dåligt idag för efter ungefär hälften av rundan så blev jag helt orkeslös. Jag känner igen det. Jag blir sugen på gröna äpplen och när jag kommer hem kastar jag mig över mjölken i kylen (om det finns). Undrar vad det beror på. Jag hade ätit men uppenbarligen helt fel mat. Jag åt Yakniku, dvs ris & kött. Det bord inte vara helt fel...Jag får fråga någon för jag blir lite nyfiken. Mest på det här med äpplena....

Nu ska jag gå och ta lite mer mjölk, en dusch och sedan sängen.

God natt alla!

/HSJ

Pannkakor, Facebook Dilemma & Tonårsfasoner

För en liten stund sedan hade jag ett meddelande eller "händelse" eller vad det nu heter på Facebook. Min bror, som jag lagt till som vän för en tid sedan, hade föreslagit att jag skulle bli vän med....MIN PAPPA! Jag älskar pappa men jag vill verkligen inte ha honom så nära. För mig är facebook främst ett ställe där jag kan kommunicera med mina vänner. Jag är rätt privat av mig mot min familj och det känns lite too close to home. Så, jag hoppas att pappa inte tar illa upp nu när jag inte "accepterar vänförfrågan". Min bror och jag är så olika på så vis. För honom är familjen allt och man delar allt. Så för honom är det självklart att ha pappa och hela släkten i sitt nätverk. Vad knäppt det blev nu!

Idag har jag mest legat på soffan och softat framför TVn. Har ätit pannkakor med sylt hela dagen och försökt lista ut hur jag ska snärja Hugh lite mer nästa gång vi ses. Igår var jag ute och åt med några väninnor och helt otippat hamnade vi på nattklubb. Vi var först på söder, vilket definitivt var utanför de andra tjejernas trygghetszon, sedan Collage och slutligen på Riche. Det var kul att ha varit på Collage, men jag tror inte jag kommer inte att gå dit igen, åtminstone kommer inte jag vara initativtagare till det. Snyggt ställe med mycket nattklubbskänsla. De hade också det klassiska VIP rummet, som vi inte lyckades ta oss in i till vårt stora förtret.

Alright, nu måste jag vältra mig lite i vad som pågår i mitt huvud just nu. Sluta läs nu om du inte vill läsa om män, dåligt självförtroende och gymnasialt trams snack om hur man ska bete sig för att mannen med stort M ska bli intresserad på riktigt. Jag vet att svaret är "var dig själv". Men jag måste bara använda bloggen till att övertyga mig själv om det.

Jag är lite ställd av situationen för jag är verkligen, verkligen intresserad av honom. Av någon anledning så nedvärderar jag mig själv och min förmåga att attrahera honom. Tankar som flyger genom huvudet är "varför skulle han vara intresserad av mig"? "Han måste träffa en miljard snygga, talangfulla tjejer hela tiden" Vilket får mig att tro att han är väldigt kräsen. Han är ju lite äldre och är trots allt ogift. Någonstans så måste det ju landa i att han gillar det jag lägger fram på bordet. Jag antar att jag är nervös över om han kommer att gilla den jag är. Jag vet! Gör han inte det så får det vara, då var det inte menat och allt det där...Han har ju uppenbarligen inte hittat det han söker så det betyder att alla de tjejer, kvinnor jag tror han träffar saknar något. Vilket talar för mig! Om han vill ha en klassiskt vacker, intelligent, omtänksam, sportig, äventyrlig, sexig, rolig tjej - here I am! Jag ska bombardera honom med vem jag är, segling i Bretagne, golf i Spanien, Skidåkning i Frankrike, dykning i Australien, Vasaloppet, Donnan på strippstången (den berättar jag nog inte riktigt än)....Ok. Ledsen för den egotrippen, men jag var tvungen. Cant say I did´nt warn you. Känns bättre nu!

Jag får nog ta mig ut på en stärkande promenad. Normalt skulle jag sticka ut och springa men det är nog lite väl tufft mot kroppen idag.

Igår hände något som aldrig hänt förut. Jag lämnade nästan ett helt glas champagne...what!? Bilden är en bild på efterrätten jag åt. Lika god som snygg!

/HSJ

Havregrynsgröt & filéade apelsinklyftor...

God morgon!

Sitter vid frukostbordet och jäser efter en god frukost. Eller, den är inte riktigt avslutad än för jag har ägget och kaffet kvar. Så här på vintern har jag en frukostfavorit. Apelsiner är så fruktansvärt goda perioden december/Januari så jag äter säkert ett kilo i veckan. Därför har havregrynsgröt med apelsinklyftor blivit en favorit. Kunde inte låta bli att fundera över om det var en frukost som Hugh skulle uppskatta. Han verkar tänka på vad han äter i alla fall. Vi sprang på varandra igår igen och snackade lite. Han var så snygg så jag höll på att säga något om hans fisyr (nyklippt). Men jag lyckades hålla inne med det. Inget fel med komplimanger men det är nog lite tidigt i vår bekantskap trots allt.

Han för sport på tal ganska mycket, undrar om han gillar det? Det hade inte varit min första gissning. Eventuellt så tror jag han är intresserad om det är något utöver det vanliga typ just det som han själv nämnde Rugby. Gå på fransk restaurang där dom visar Rugby VM och Frankrike är i finalen, eller gå på Engelsk pub när England spelar VM- kval (för dom kommer ju aldrig längre mohahaha). Gjorde det senare själv en gång och det var som att vara utomlands i sin egen stad. Kan helt klart att rekommenderas! En drömsemester vore fotbolls VM i Sydafrika. Kombinera FotbollsVM med att glida runt på vinprovning runt om i Sydafrika. Kanske Hugh & jag? hehe...Hallon håller nog på att bli lite betuttad. Han förde i alla fall lunchen på tal igen så nu vet jag inte bara att han var seriös när han föreslog det utan jag fick möjlighet att igen vara tydlig med att jag minsann var med på noterna. Så nu får vi se när det blir!

Det är uselt väder idag men jag tänkte ge mig ut och ta den stora löprundan i alla fall. Jag är väl lite knäpp men jag gillar att springa när det är dåligt väder. Jag känner mig stark då. Bara det inte är halt ute så går det bra. Sedan tror jag att jag ska bara lite barnvakt i några timmar. Det blir soft för lilla A sover nog när jag kommer dit, lite gröt (hon också!), lek och sedan kommer hennes föräldrar nog hem. Men jag vet inte riktigt hur det blir för dom har inte hört av sig än.

Ikväll är det ut och äta plus lite drinkar med tjejerna. Det ska bli mysigt förutom att jag eventuellt är helt pank. Får se hur jag löser det...

Nu ska jag ringa min kära bror och höra hur han och hans familj har det.

Hej så länge!

/HSJ

Hårdhudad

Idag var det pass nr tre på Poledance. Förra gången var det tusen nålar i lårfläsket varenda gång vi skulle klättra upp och "sätta oss" med hjälp av att korsa benen och på så vis klämma fast stolpen mellan benen. Fick små små blåmärken på insidan av låren..... Idag gjorde det inte lika ont så jag antar att huden faktiskt vande sig.

Jag och "Hugh" drack kaffe igår. Vi pratade i en halvtimme sådär innan jag var tvungen att gå. Han verkar trevlig faktiskt. Gjorde ett bättre intryck nu än när vi har sprungit på varandra i flygande fläng. Han ställde en del frågor och verkade uppriktigt road av det jag sa. Han är väldigt snygg....Och så pratade vi om hans bok så klart. Mitt upp i allt så förslog han att vi borde äta lunch. Booomchacka. Jag gjorde mitt bästa att verka intresserad av det men blev lite överumplad så det finns en risk att han tror att jag inte vill. Så, nu avvaktar jag nog en stund så får vi se vad som är hans nästa move. Jag gillar dock inte att spela spel så om inte han hör av som om en vecka så gör jag det hihi...fast det finns nog risk att jag hör av mig innan. För att jag vill helt enkelt. Fast jag skulle hellre vilja äta middag så vi kan dricka lite vin...Undrar hur jag styr över på det på enklast vis? Genom att...helt enkelt föreslå det kanske?

Dags att lägga sig och duna. Hörs.

/Hallonsmultronjordgubb

Tillbaka!

I'm back!

Imorgon är det dags att ta tag i Hugh igen. Mailade honom i fredags och föreslog att vi skulle ta den där kaffen i veckan. Fick ett positivt svar, dvs att han "gärna tog en kaffe" och jag antar att det är dags att skrida till verket. Men, det är läskigt för då behöver jag lämna tillbaka boken och då har vi liksom ingen anledning att fortsätta ha kontakt med anledning av den.

Så, planen är att vara så djävla snygg imorgon som det bara går och att ha något vettigt att säga... Trist bara att allt i garderoben känns gammalt. Men det vet ju inte han å andra sidan. Tvivlar på att han registrerar vad jag har haft på mig innan haha. Blev lite coachad av väninnorna idag på lunchen vilket var bra. Om inte han för det på tal (förutsatt att vi har trevligt) så ska jag precis innan vi skiljs åt säga "det här var trevligt, det gör vi om tycker jag". På så viset hamnar bollen på hans planhalva. Fattar han inte då att jag struntar i hans jäkla bok utan att det är honom jag vill åt så kan det vara. Hehe.

Saker kommer i kluster känns det som. Hade lite sms kontakt med Mr Love of my life i helgen och någon dag innan fick jag förklaringen från Mr 100 years ago att han minsann hade trassel i äktenskapet och faktiskt erkände att han hade en dold agenda. Kanske lite svårt att förstå vad det här handlar om men en fullständig redogörelse finns på inlägg gjorda strax innan Nyår tror jag =)

Idag jobbade jag över en del. Det dök upp en grej som jag först trodde var helt körd men som sedan visade sig gå att genomföra. Peppar peppar. Det det var en viktig affär dels resultatmässigt men också för att visa min goda vilja till de som jag ska samarbeta med eftersom jag är ny på jobbet. Spännande att se om vi verkligen klarar av att leverera. Kul var det i alla fall trots övertiden. Hinner inte sticka ut och springa ikväll om jag inte beger mig ut nu efter Top Model. Vi får se. Ska Hallonsmultronjordgubb lyckas visa prov på ytterligare styrkeprov i grenen disciplin??

Hej så länge! Nice to be back.

/HSJ

Hallonsmultronjordgubb äger

För närvarande har jag kommit av mig lite med skrivandet. Hittar inte riktigt inspirationen. Men så måste det väl få vara ibland. All and all har det varit en bra dag. Halva dagen spenderades dock i en workshop med min nya avdelning. Alltid lite pirrigt. Men, det gick bra. Många var också extra egnagerade i mitt ansvarsområde vilket var roligt. Jag behöver bli lite bättre på att klappa mig på axeln så jag ska göra det nu. Av säkert 100 ideér som producerades under mötet så blev vår chef bara riktigt entusiastisk en enda gång. Och det var för en grej som jag kläckte. Bra jobbat Hallonsmultronjordgubb!

Och med dom orden loggar jag ut. Over and out.

/Hallonsmultronjordgubb

Datorstrul

Min dator krånglar så det blir en kortis idag. Inget har hänt egentligen förutom att jag uppvaktade min bästa väninnas man som fyllde jämt. Snodde ihop ett grymt business case också på jobbet, inför ett beslut som ska tas imorgon på.

När det gäller regionerna söder om ekvatorn så kan jag meddela att klådan har avtagit. Det är nog värst första dygnen.. Dessutom bör jag tillägga att jag hade löpartights över spetstrosorna. Jag sprang inte bara i trosor. Ja ni fattar.

God Natt!
/Hallonsmultronjordgubb

Kriget i Gaza, Liza Marklund & klåda i skrevet

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4165759.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4166060.ab


När jag var ute och sprang för en stund sedan snurrade fem olika saker i mitt huvud:

Kriget i Gaza

Liza Marklund

Varför skulle jag raka musen? Det kliar som fan! Det i kombination med att sticka ut och springa i spetstrosor är näst intill självplågeri!

Meny à la finanskris

Lipstick Jungle

Vi får ta en sak i taget. Vi börjar med kriget. Genom åren när stiderna har blossat upp har jag frågat mig själv vad som ligger bakom. Flera gånger har jag försökt sätta mig in i historian men gett upp. Även denna gång. Jag letade på nätet och blev nedslagen av ett inlägg i ett forum där någon bekräftade just hur svårt det var att hitta information som var opartisk. Jag känner att jag vill ha en åsikt om det som händer. För många år sedan sökte jag till Polishögskolan. Ett moment i antagningarna är att skriva en uppsats. Jag hade fått tips om att man oftast får välja att skriva om ett av två aktuella ämnen. När jag skulle skriva kravallerna i Göteborg väldigt aktuellt och jag kände på mig att polisers rätt att använda våld skulle vara ett av ämnena. Jag visste vad jag hade för åsikt men förberedde mig ändå genom att läsa lite inlägg. Det man skrev skulle synas i sömmarna. Man skulle vara för polisvåld så klart, men nyanserad och inte för radikal eller framstå som en "stridis". Genom att läsa artiklar kunde jag använda mig av andras proffsformuleringar.

När det gäller konflikten i Gaza kan jag inte låna andras proffsformuleringar och komma undan med det. Jag förstår fortfarande inte bakgrunden till konflikten och jag ska verkligen inte försöka mig på en analys. Det är irrelevant. Det som är viktigt nu är att att oavsett vems felet är så är dödandet av snart 1000 civila helt oacceptabelt. Det är dags att glömma nu och svälja stoltheten. Ett slitet uttryck men ack så passande i sammanhanget: Om du vill förändra något, börja med dig själv.

Jag är nog den enda i Sverige som inte har läst Liza Marklunds "Gömda". Tidigare var det lite så att jag inte ville följa strömmen och det som låg på listorna. Men jag kommer ihåg att var och varannan läste både den och "Asyl" och hur förbannade alla var. Jag förstår att vissa av dom som läst boken känner sig lurade. Det blir så. För några år sedan blev det ramaskri i USA när det visade sig att en bestseller som utgav sig för att vara en självbiografi var uppdiktad. Författaren hette James Frey och boken "Tusen bitar". Nu är det några år sedan Liza Marklunds böcker kom ut men vad jag förstår så är genren "Misery Lit" starkt på uppgång. Människor vältrar sig i andras söndertrasade liv och känner sig själv lyckade och lyckligt lottade. Eller vad det nu är. "Pojken som kallades det" etc. Ingen av dom böckerna skulle vara lika framgångsrika om det var ren fiction. Det är som min brorson. Han är ett och ett halvt men han har full koll på vilket trådlösa tangentbord som är det riktiga och vilket kasserade trasiga som han fått. Det ska vara på riktigt, annars duger det inte. Jag tror faktiskt inte jag kommer att läsa Gömta och Asyl.

Precis som för Volvo så är min ekonomi rejält ansträngd just nu. Peppar, peppar, jag har inte blivit direkt drabbad bortsett från att min ränta som är någon slags tremånaders ränta fortfarande ligger högt. Och en badrumsrenovering som sved i kassan. Så, jag tänkte ge mig själv en ekonomisk utmaning i veckan. Jag får bara laga mat på det jag har hemma i skafferiet och i frysen. Det är tillåtet att köpa lite färskvaror som mjölk och någon grönsak för det totala värdet av 100 kr. Idag var förhoppningarna inte så höga, för planen var att göra en soppa på röda linser och en gul lök. Men, den blev riktigt riktigt bra. Jag kan inte redogöra för hur jag gjorde för allt var på en höft så där. Ingredienserna var vatten, linser, en gul lök och en buljongtärning. Utsökt var det i alla fall och bra bränsle inför löprundan.

Oj, jag hoppade nästan över Itchy & Scratchy i skrevet (blev ni oroliga?). Well, låt mig bara säga att jag ska försöka vara lite mer planerad i mitt avlägsnande av kroppshår i fortsättningen och vaxa istället. It hurts like hell men för några futtiga minuter istället för en veckolång pina som rakning resulterar i.

Till sist, Lipstick Jungle. En ny serie baserad på Candace Bushnells bok. Ni vet, hon som skrev boken som sedan blev Sex and the City. Av det lilla jag sett i reklamen för seriestarten så är det övertydligt att den ska stilla hungern för oss Sex and the City junkies. Klart man är skeptisk. Risken finns att det blir en kalkonuppföljare. Den har alla ingredienserna: Kläder att tråna efter, miljardärer, lyckade karriärer och relationsproblem. Jag är inte övertygad tyvärr då den försöker allt för desperat att axla manteln. Det är inte lagom rika snubben Mr Big, utan en Gassiljonär. Det är inte hyfsat intressanta och bra karriärer utan det är "Top 50" mäktigaste kvinnorna i NY. Mnjää...jag vet då inte.

Just ja, jag kom in på polishögskolan men valde bort det. Och tack vare ROT-avdraget så får jag nog tillbaka en sisådär 25000 kr på badrumsrenoveringen. Hurra! Någon gång 2010 - Suck....

/Hallonsmultronjordgubb

Bra Helg

Hej!

Det har varit en fantastisk helg. Lite planer om att åka iväg och åka längdskidor i lördags föll igenom men istället blev det långfärdskridskor idag igen. I väldigt lugn takt för jag gick och la mig kl tre i natt. After Work i fredags som jag nog skrev om och igår middag och utgång här på Kungsholmen. Riktigt trevligt. Har träffat väldigt mycket nya människor i helgen som verkar ha samma intressen som jag.

Tjejen som var den sammanbindande länken och jag har jobbat ihop. Eller, jag var hennes kund. Under den tiden höll vi det strikt professionenllt men nu när vi inte jobbar ihop så är väldigt kul att umgås. Hon är singel och är den som drar igång aktiviteter hela tiden. Det är både på gott och ont. Det blir rätt ytligt umgänge men å andra sidan så är det precis det man vill ha ibland. Jag gillar henne, hon är rolig och ett energiknippe. Hon är livsfarlig med raggandet så när man väl är ute så är man rätt on your own. Men det är kanske bra för mig för då få jag klara mig själv och kanske till och med snacka upp någon het ung man. Hon är rätt förtjust i en en kille som dök upp igår. Jag pratade inte så mkt med honom för jag ville inte att hon skulle tycka att jag la an på honom. Men på slutet så pratade vi lite. Hoppas hon inte tog illa upp. Lite svårt att veta med nya bekanskaper.

Jag hade nog lite förhoppningar om lite action igår. Man skulle kunnat väva en pälsmössa av allt hår jag avlägsnade från min kropp inför kvällen. Mohahaha...men det blev inte något.

En annan kille som var med i sällskapet är rätt het faktiskt. Och väldigt flirtig. Även om han har en kropp som kan bära upp det så har han lite för tight skjorta. Dessutom har han en tumring och något slags halssmycke på läderrem runt halsen. Inte min grej. Framför allt inte tumringen. Men jag kanske kan ha överseende med det...

Idag är det softness på soffan. Har just slängt i mig en pizza. Skulle verkligen behöva städa men vi får se om jag orkar.

/Hallosmultronjordgubb

Vive la France

Bon soir, ce soir j'ai parlé francais. Oui! Vraiment!

Hoho..det gick lite rostigt, men efter ett par glas så.

Bonne nuit!

/Hallonsmultronjordgubb

Datorstrul & Poledance

God kväll alla. Väckarklockan under skrivbordet tricket fungerade idag också. Idag tyckte jag att jag fick en himla massa gjort på jobbet men sen fick min dator spel och allt blev förstört...Får göra om allt imorgon. Suckarama.

Det var premiär för fortsättningskursen i Poledance idag. Jag börjar undra om kastat pengarna i sjön där. Jag är nog lite för otålig. Vill vara superduktig på en gång men det är ju rätt svårt och så gör det så ont överallt. Smalbenen, blåsor av friktionen på ovansidan fot och på fingrarna. Well, det tar sig nog.

Jag är helt slut nu. Väntar på att tvätten ska torka och sedan blir det bums i säng. Imorgon blir det After Work på Söder.

/Hallonsmultronjordgubb

VM i disciplin

Jag har haft svårt att komma upp på morgonen rätt länge nu. Det har inget att göra med att jag sover för lite jag är bara jäkligt seg. Idag har jag haft disciplin så det räcker och blir över för säkert tre personer. Vilken viljestyrka! Jag lyckades komma upp precis den tiden jag tänkt mig. Tricket var att lägga mobiltelefonen, som fungerar som min alarmklocka, inne undangömd under ett skrivbord. När den ringde var jag tvungen att kliva ur sängen. Fixade biffen!

Men, det är inte det enda disciplinerade jag gjort idag (sa hon och slog sig för bröstet). Trots att det var lockande program på TV (Top Model 11), svinkallt, halt, jag var trött och rumpan skrek av träningsvärk så kom jag ut på en löprunda.

Nu sitter jag med fötterna i ett fotbad för att fila bort raviner likt Grand Canyon på hälarna. Imorgon ska dom nämligen visas upp. Men det berättar jag om imorgon.

Förresten, halt underlag övervinner man enkelt med fiffiga broddar avsedda för löpskor som man köper på sportbutiken.

Sov gott!

/Hallonsmultronjordgubb

Ooont.

Detta inlägg är helt och hållet en hyllning till min rumpa. Bootie, ass. Jag har så oooooont. Av träningsvärk. Det bästa med träningsvärk är - det går över. However, imorgon kommer det förmodligen att vara ännu värre. Mohahaha.

See ya!

/Hallonsmultronjordgubb

Nöjd

Idag är jag mest nöjd med att jag faktiskt fullföljde mina planer. Även om jag kom upp en timme senare än planerat så kom jag iväg. Det blev en fin dag även om solen inte riktigt lyckades tränga igenom det tunna molntäcket helt. Och så blåste det. Helt ok åt ena hållet men det blev rätt slitigt på vägen tillbaka. Men, då fick jag upp pulsen lite och aktiviteten kan helt klart få sortera in under "träning inför Tjejvasan".

Men jäklar vad mycket folk det var! Det framgår inte riktigt av bilden men det fullkomligt myllrade med familjer, barn, hundar och barnvagnar.

Idag blev jag verkligen påmind om att jag älskar vinter. Det kunde gott få komma lite mer snö också. Undrar om det inte snöar lite nu?

Jag är ju ny på det här med att blogga. Jag förstår nu att själva skrivandet endast är halva upplevelsen. Det är faschinerande att kunna ta del av människors allra innersta. Både på gott och ont. Många bär på stor sorg och kämpar varje dag som går (power & glory till er!). Själv har jag det fantastiskt bra även om jag också slåss med lite mörkare tankar då och då. Eller midvinterbleka kanske jag borde säga. För dom är inte så farliga när allt kommer omkring. Men var och en får ju utgå från sig själv. I våras hände något fantastiskt. Alla möjliga på jobbet började kommentera hur pigg, glad och snygg jag såg ut. Min chef som normalt inte brukar fråga om personliga saker frågade till och med om jag var kär. Det var jag verkligen inte. Men, jag mådde ovanligt bra. Han frågade skämtsamt om jag kanske var kär i mig själv. Så var det nog faktiskt. Eller är.

Jag försöker verkligen undvika att låta självgod och mallig men det kanske är det som är mitt bidrag till bloggvärlden. En ärlig blogg om mitt liv där jag inte bara delar med mig när jag känner mig låg, men också beskriver när jag mår riktigt bra. Inte några historier som förskönar något. Men en beskrivning av en bra dag förtjänar väl lika målande och uppriktig beskrivning som en dålig dag? Jag tror och hoppas det kan vara inspirerande.

Som idag. Jag blir lycklig när vinden blåser i ansiktet och snoret rinner. Att sedan få sätta sig, packa upp matsäcken, och upptäcka att man varit jäkligt ambitiös och packat ner en färdigskalad apelsin då är det snudd på Halleluhja.

Hell yes! Livet leker. Framförallt känner min rumpa att den lever och är lycklig. Övningarna igår var...effektiva.

Puss & Kram

Hallonsmultronjordgubb

Facebook Etikett?

Första dagen på jobbet efter låååånga ledigheten. Helt ok faktiskt. Jag tillhör dom som behöver rutiner så det finns något att hänga upp dagen kring. Eller, det kan nog vara så att jag kan känna mig lite ensam efter en lång ledighet. Jag bokar inte upp tok mycket aktiviteter utan trivs rätt bra i mitt eget sällskap. Men efter ett tag blir jag nog lite lappsjuk på mig själv. Hur som helst, det var nice på jobbet. Jag har nyligen bytt jobb fast på samma företag så det är en del att sätta sig in i. Lite analyser av förra året och så. Nu vet ni ju inte vad jag jobbar med men det är inom marknadsföring =) Jag och en kollega, som också har blivit en nära vän, tog en promenad på lunchen. Fantastisk fin vinterdag!

Jag är lite förundrad över Facebook. Jag tycker det är ett bra sätt att ha lite kontakt med ytligt bekanta men som man ändå vill ha kontakt med. Men, jag stör mig lite på funktionen "vad gör du nu". Vissa uppdaterar...

Ursäkta, här behöver jag ta en paus för en vidrig spaning på TV. Tittar med ett halvt öga på ett program på femman. Om prostituerade i Thailand. De enda dom vill är att hitta en utlänning som ska ta dom därifrån. En tjej hade hittat en engelsk snubbe som hon hade kontakt via internet och telefon. Hon berättar att han dricker mycket. Tre Henessey flaskor per dag...Det är helt groteskt. Jag dömer inte henne för det hon gör men jag tycker synd om henne att hon hittat en alkoholist.

Tillbaka till Facebook nu. Vissa uppdaterar "Vad jag gör" titt som tätt. Jag har aldrig känt mig bekväm med det...Fine om man reser mycket och så är det kanske bra att skriva om man är hemma eller inte. Men allvarligt "XX kokar kaffe och löser korsord"...Inte för mig. Idag lade en kille som jag inte träffat på 100 år ( men som jag gick i skolan ihop med) upp bilder på ett hus som brunnit med en länk till lokaltidningen. En liten notis i tidningen förklarade att huset brunnit och att två kvinnor blivit rökskadade men klarat sig. Jag förstod att det var ett hus i närheten av hans barndomshem. Det är ju hemskt! Kan man bara låta det vara utan att kommentera det? Ingen hade kommenterat fotona....Jag menar, han har ju lagt upp dom för att få någon slags reaktion eller? Och nej, jag har inte heller skrivit något till honom om det. Borde man kanske göra. Men killen måste ju ha andra närmare vänner som kan stötta honom i det. En annan gammal vän från skolan hade skrivit något i stil med "jag känner mig värdelös". Då kunde jag inte låta bli att faktiskt skriva några rader. Jag kan inte bara låta sånt passera utan vidare...Vad förväntar sig folk när de skriver sina små "detta gör jag nu" beskrivningar? Klart som fan de vill ha en reaktion! Det är nog det jag stör mig på. Och jag hycklar om jag säger att att jag inte skulle tycka det var kul med någon som läste min blogg och reagerade. Men det är ju anonymt och det är skillnad.

Till något helt annat. Hårdträningen har börjat inför Tjejvasan och Alpresan. Fokuserar på träning hemma i kombination med löpträning. Jag har ett vansinnigt fiffigt gigantiskt gummiband som man kan fästa kring något stadigt. I mitt fall några vattenledningar i vardagsrummet. Så kan jag stå där och dra och träna stakmusklerna. Jag vet att det låter som något Papphammar skulle göra, men trust me, det funkar. Har en fin träningsboll också som fick komma till användning för att stärka rygg och bål. Också A och O vid längdskidor. Har jag hört.

Imorgon är det helg igen och jag hoppas komma iväg och åka långfärdsskridskor. Hur det nu ska gå. Har bara testat det ett par gånger tidigare...

Ciao!

Snö!

Det får bli ett litet "Kvällsinlägg också". Känner mig upprymd för jag har precis bokat en resa till franska Alperna. Nice!

Imorgon är det back to work. Har gjort mig lite fin och målat naglarna. Se så fint blodröda dom blev! Boken jag håller i har jag för övrigt inte börjat läsa än. "Vi som hade alla rätt" av Kristina Thulin & Jenny Östergren. Jag får berätta mer när jag läst den.

God Natt! Hallonsmultronjordgubb kommer att drömma om snötäckta berg och djup fjäderlätt pudersnö. Mums.

Kalles Kaviar & Lawrence of Arabia (nästan)

Men vad fan. Alla verkar har käkat "Å vad jag längtar efter att ha kontakt med HallonSmultronJordgubb piller" i jul!

Någon månad innan jul blev jag kontaktad av en gammal sommarflirt. Han hade hittat mig på facebook. Vi var inte ens tillsammans utan det blev bara vecka ihop på Gotland. Vi träffades genom en gemensam bekant som var hans kusin. Jag var inte mer än 16 år och han var nog 19. Jag kommer ihåg att han var jättevacker. Blont lockigt hår, isblåa ögon och fräknar. Efter den veckan så skulle han resa jorden runt så det blev inte mer . För någon månad sedan så damp det ner ett meddelande. "Är det du som spenderade en vecka med mig på Gotland?". Då för 15 år sedan gjorde ganska stort intryck på mig och jag var nog lite olycklig att det inte blev något.

Vi bestämde att vi skulle äta lunch. Det var trevligt men inget överväldigande. Vi pratade om vad som hänt sedan sist och lite om hans kusin som jag har haft sporadisk kontakt med.

Jag hade nog inte tänkt att kontakta honom igen efter det men nyfikenheten tog över. Jag undrade varför han kontaktade mig. Han var ju gift och hade barn. För det är väl så att det är liiite konstigt att kontakta gamla flirtar när man är gift? Eller är det jag som är helt konspiratorisk? Hur som helst. Han har inte svarat på det meddelandet. Kanske träffade det too close to home.

Love of my life historian känner ni ju till sedan ett par dagar så den drar jag inte igen =)

I natt ringde min mobil vid halv fyra. Jag var hur förvirrad som helst och trodde det var alarmet. Därför råkade jag trycka bort samtalet. När jag vaknade nu så tittade jag på mottagna samtal. Det var Z. Z som var startskottet för ett hälsosamt runtknullande som varade i ca ett och ett halvt år. Inte nödvändigtvis bara med honom. Men han blev min knullkompis kan man säga och gjorde så jag vågade släppa loss lite rent allmänt. Om man nu kan säga så istället för promiskuösistet. Vi träffades sommaren 07. Det var första dagen på min semester och jag gick ut för att ta en promenad. Eftersom det var så fint väder så satte jag mig på en uteservering i Gamla Stan och tog ett glas vin. Vid bordet bredvid satt det tre killar. Dom var började prata med mig och vi hade riktigt trevligt. De var piloter allihopa. En av killarna var extra intressant. Han såg ut som han kom någonstans från medelhavet. Vackra bruna ögon, välklädd, tjockt brunt hårsvall. Det brukar jag normalt inte tända på men han hade så mycket att berätta. Han hade bott uppe i Norrland och älskade att åka skidor. Det var rätt oväntad kombination och gjorde honom ännu mer intressant. När han reste sig upp för att gå så bestämde jag mig för att gå samtidigt. Jag frågade om vi skulle ha sällskap till tunnelbanan. Han sa att han skulle ta en taxi. Jag sa att jag skulle nog ta t-banan trots allt och då kom frågan. "Eller så följer du med mig hem"? Jag slets mellan att jag nog hemskt gärna ville det men även av en rädsla. Jag känner honom inte, tänk om han är en wacko? Men efter lite tvekan som jag inte dolde så väl, blandat med "Jag vill!" så lät jag min intutition bestämma. Den sa att det var en helt vanligt, brunögd världsvan kille som var ofarlig.

Han bodde i en liten men topprenoverad liten lägenhet vid Odenplan. Vi snackade lite men det ledde till slut till sängen. Han var helt underbar och vi hade en het sommarnatt ihop. Det visade sig att han var från Iran men hade bott i Sverige sedan han var 6 år. Det låter kanske knäppt, men det gjorde det ännu mer spännande. Så långt hade jag hållt mig till Kalles Kaviar & co ovan. Vi skojade lite om det. "Vad säger dina föräldrar om att du jiddrar med en Iranier??"

Det var aldrig tal om att det var något annat än en engångsföreteelse. Men när jag gick så lämnade jag mitt nummer på en lapp i hans kök. Bara utifall att. Det kändes konstigt att bara gå när vi haft det så bra. Efter sex veckor hörde han av sig och jag kom på besök igen.

Det var länge sedan vi sågs nu. De senaste gångerna vi har setts har det inte kännts lika bra. Han har varit rätt låg p g a av en olycklig förälskelse i kombination med för mycket jobb. I början var det helt ok att låta honom prata om det men till slut blev det för deppigt. Herregud, knullkompisar ska ju vara en feelgood upplevelse. Eller hur? Så jag har avvecklat det där. Inte genom att säga något utan att bara inte höra av mig.

Men så ringde han alltså inatt. Undrar vad han ville? Det var nog ett "Bootie Call"! Det står som ett mottaget samtal...hoppas jag inte har sagt något i sömnen! Jag får nog fråga i ett SMS.

"Hej! Hoppas allt är bra med dig. Det verkar som du ringde mig i natt. Jag var helt förvirrad och råkade trycka bort dig. Oops."

Paradoxalt, jag blir egoboostad som aldrig förr för närvarande av alla gamla kavaljerer. Det får man visserligen lite energi av men det poppa upp en jäkla massa frågor. Vad är jag för en filur som drar till mig alla djävlar utom en normal, snygg, smart muskulös singel. Ska det vara så svårt? Jag menar, män intresserar sig ju för mig. Well, om någon läser det är så feel welcome att komma med någon teori. Amatör psykolog, so be it, bring it on!

Nähepp, nu blir det frukost och sedan får jag nog pallra mig ut en sväng. Det är snorkallt men en strålande dag. Sen måste jag städa för jag får besök av min allra goaste väninna och hennes lilla busa.

Puss & Kram

/Hallonsmultronjordgubb

Damn good coffe!

God morgon! Jäkligt gott kaffe jag har gjort idag. Kom upp i vettig tid idag så jag kan få en chans att vända tillbaka dygnet. Har sovit alldeles för länge i flera dagar nu! Man blir så jäkla seg.

Glömde skriva igår för jag var helt upptagen med att exprerimentera med min kamera. Jag köpte ett stativ och en fjärrkontroll igår och testade ta lite bilder med lång exponering. Det blev väl "sådär" kan jag erkänna. Har inte riktigt trimmat in mig på kameran än. Dessutom tror jag inte den klarar exakt det jag vill göra. Hur som helst det var roligt och I´m getting there.

Idag stod det promenad med kompis på agendan men hon hade glömt att hon skulle besöka sin bror. Jag hade inte riktigt räknat med att hon kunde i alla fall för hon lät lite tveksam när vi pratade om det. Så, jag tänkte köra lite träningsläger här idag. Lång promenad på nu på förmiddagen och en löptur ikväll. Jag måste komma igång nu ordentligt om jag ska hinna komma iform till tjejvasan.

Var ute en sväng igår kväll och sprang. Till min stora förtjusning hade det snöat ungefär eeeeen centimeter. Det finns inget som slår att vara ute och springa i snö. Men, det var nog inte helt optimalt för idag har jag en slemklump stor som en golfboll i halsen. Hoppas det är just det och inget annat. Typ förkylning. Men det märker jag nog när jag går ut och går sen.

Hej så länge!

By the way, monsieur love of my life har inte hört av sig igen. Det känns riktigt riktigt bra faktiskt och jag känner mig stark. Kanske insåg han också att det inte leder någon vart. Eller inte hahaha! Det kommer garanterat att dimpa ner något igen snart med tanke på att jag bjöd in honom. Jag får bestämma då hur jag ska reagera på det.

Gott Nytt År!

Hej igen! Jag pausade ett tag för jag var osäker på om jag gillar detta med att blogga. Jag har inte riktigt bestämt mig varför jag gör det. Terapi? Jag har massor att berätta känns det som. Samtidigt är det så personliga saker jag skulle vilja skriva om så jag är inte säker på att jag någonsin kommer att kunna ge mig tillkänna. Å andra sidan är det ju ingen som läser min blogg så jag behöver inte oroa mig mohahaha...

Ok, vad har hänt sen sist? Förutom att jag firade nyår igår med några vänner (formidabel middag för övrigt) så damp det ner ett SMS för ett par dagar sedan som var så otroligt efterlängtat, väntat, men som ändå förstör allt på något vis.

Min stora kärlek så här långt i livet är en gift man med tre barn som kom in i mitt liv för snart fyra och ett halvt år sedan. Han bor i närheten av mig och på väg hem från föräldrarna, kånkandes på alla julklappar, så sprang jag på honom i tunnelbanan. Eller, jag fick ögonkontakt med honom för en milli sekund. Min spontana reaktion var att titta bort omgående för jag var livrädd att hans fru var i närheten och jag ville inte se henne. När jag kom upp till gatuplan började jag gråta. Så mycket påverkas jag av honom fortfarande....

Det är snart två år sedan som jag gav upp och beslutade mig för att sluta träffa honom. Har haft ett par återfall, varav ett nu senast i somras då vi spenderade en natt ihop. Hemma hos honom och hans fru som var bortrest. Det är helt skruvat, jag vet, och jag borde tycka han är vidrig som kan göra en sån sak men jag gör inte det... Jag har bett honom att sluta skicka sms till mig något som han framgångsrikt har respekterat under en längre tid. Det var jag själv som bröt det en blöt kväll i oktober då jag kände mig ensam, olycklig och var så packad så jag inte visste vart jag hette. Jag skrev något ödesmättat i stil med "ingen kommer att älska mig som du"....Heavy shit. Men bortsett från det så har vi inte haft någon kontakt alls. Samtidigt som jag varit glad för det så har jag också känt en sorg över att han kanske har gått vidare och släppt mig. Samma kväll gjorde jag för övrigt ett försök att ragga upp min bästa väninnas mans bror. Vi hade varit på fest allihopa hemma hos väninnan och hennes man och när vi gått därifrån och skulle åka hem så fick jag ett infall att skicka ett sms till brodern. Kollade upp numret via eniro. Som tur djävla var så lyckades jag sända sms:et till eniro och inte till killen. Herregud vilken tur, det hade varit så jäkla pinsamt om jag lyckats få iväg det. Huvva.

Men skulle tystnaden brytas så skulle det garanterat göras nu i jul. I förrgår damp det ner. "Hur va din jul"? Jag blev glad, upphetsad, kände mig nöjd med att det var han som hört av sig och inte jag. Alltid en liten seger på något konstigt vis. Jag svarade med en gång. Jag har längtat efter honom (får nog återkomma till detta ämnet senare) och jag törstade efter information. Efter ett tag stod det klart att han var ute på något hak med en kompis. Jag bjöd hem honom i ett mycket svagt ögonblick. Som tur var så kunde han inte. Det hade inte varit särskilt smart. Men det sändes en del sms och jag fick veta att han saknade mig...så klart. Han frågade om vi kunde ses en annan kväll men jag sa att det var ett special offer only for you only today. I går skickade jag ett sms och önskade honom ett gott nytt år. Jag fick svar "D samma skatt".

Så vad händer nu? Vi återgår till radiotystnad hoppas jag. Jag mår bättre av att inte ha någon kontakt med honom trots allt.

Det är inte bra att han påverkar mig på det viset fortfarande. Frågan är om det verkligen är honom som jag längtar efter eller om jag bara får återfall för han ger mig den bekräftelse som jag så desperat törstar efter nuförtiden? För samtidigt känner jag att jag är redo att bli kär i någon annan och faktiskt skulle kunna bli det. Som i Hugh till exempel hihi.

Ni undrar kanske varför jag kärade ner mig i en gift man med tre barn? Det var inte meningen utan det slog bara ner som en bomb för oss båda. På många sätt är han fantastiskt men också rätt komplex och säkert helt omöjlig att leva med. Han har ett dåligt äktenskap men kan inte tänka sig att skilja sig även om han övervägt det flera gånger...Så, han har gjort sitt val och då valde jag att sluta träffa honom. Till slut var jag tillräckligt övertygad om att det var det bästa och lyckades bryta mig fri.

Jag skulle kunna skriva spaltmeter om honom och vår lilla kärlekshistoria men jag ska bespara er ifrån det. För nu i alla fall.

Jag tänkte att det kanske är därför jag vill blogga. Jag vill berätta om vad som händer i en ganska vanlig men ovanlig 35-årig (snart!) kvinnas liv. Jag vill se om det intresserar någon. Kanske behöver jag skriva om lite smaskigare saker för att något intresse ska uppstå dock. Såg att Catrin Zyoimierska la upp en bild där hon runkar en häst. Riktig så långt ska jag väl inte gå!
Men, I´ll throw you a freaking bone here. Jag porrsurfade för första gången idag! Riktigt spännande. Det finns hela filmer att se helt gratis. Om man nu gillar det!