fredag 11 juni 2010

En olycklig organisation

Jag är rätt ny på jobbet och då har man förmånen att se saker ganska tydligt. I början är man förvisso rätt osäker på om det ligger något i de spaningarna man gjort. Den senaste tiden har jag fått en del av mina misstankar bekräftade.

Det jag snappat upp är att det saknas inspiration. Tänk er själv att ni har jobbat länge och varit med om uppbyggnaden av ett företag, pengarna har flödat och självförtroendet har varit på topp. Sen hårdnar konkurrensen, helt ärligt vet jag inte om finanskrisen har satt sina spår, men en ny VD tas in för att ta företaget till en ny och mer strukturerad nivå. Folk börjar undra över sin roll i den nya organisationen och allt gungar. Men jag inser att jag har tagits in för att vara del i förändringen att ta företaget till den nya nivån. Men hur gör jag det? Jag pratade lite med en kollega som också är ganska ny och han var en av dom som bekräftar mina spaningar. Vi insåg att det låg på oss att försöka bidra till förändringen. Men det är svårt när det inte är sanktionerat av VDn och ingen av oss vill vara den nya som kommer in och tror att dom kan ändra hur som helst.

Vi ville inte lämna det vid att bara tycka att något borde göras och sedan inte göra något, så det bestämdes att vi skulle ta en afterwork och komma på något bra. (Eventuellt var det ett raggningsförsök från kollegan men jag ser mellan fingrarna på det)

Dessvärre kom vi inte fram till något konkret. Personaldirektören som inte heller han är någon stor inspiratör har flaggat för något slags arbete kring "nöjd medarbetare undersökningen" som gjordes i februari, och vi beslutade att invänta det.

Men, jag tror det är så att det ligger på oss mellanchefer att sticka ut hakan och hjälpa vår käre VD att göra något bra här. Han måste ut och jaga nya partners och det är upp till oss att stå för inspirationen på bygget. Men utan att göra bort oss. Hur gör man det, är frågan??

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar