Kom tillbaka från Djurgården och Rosendahls trädgårdar för en liten stund sedan. Det kändes lite som Valborg - extended. Lite installationer med eld men på det stora hela föga upphetsande. Väldigt mycket människor, ringsignaler och stojjande ungar. Det bästa var nog lukten av brinnande vedträn som fastnade i kläderna (ja på riktigt, jag gillar det.) och resan hem. Det blev ett litet äventyr och en social studie. Jag lyckades tränga mig på bussen vid Waldemarsudde som allra sista person. Det var sjukt mycket traffik på lilla Djurgården och vi stod helt stilla hur länge som helst. Jag hade inte bråttom så det störde inte mig. Stod framme vid chauffören och det var underhållande att tjuvlyssna på alla som skulle gå fram och fråga varför vi stod stilla och varför han inte kunde köra i mötande körbana. Han förklarade lungt att han inte ville riskera och frontalkrocka med mötande bilister. Thank you! Men till sist blev jag uttråkad ändå och beslutade mig för att hoppa av och gå bort till Gröna Lund och ta båten till Slussen och sen ta trean därifrån.
Ok, innan jag slutar för dagen på mitt allra första blogginlägg så tänkte jag ägna några rader till vad jag INTE önskar mig i julklapp. Men först lite reklam för resten av veckan. Imorgon är sanningens ögonblick för att låta lite dramatisk. Ska jag våga? Well, det berättar jag om imorgon. Någon gång under nästa vecka ska jag även berätta varför jag gett mig in på det här med att blogga.
Tillbaka till vad jag inte önskar mig i julklapp. Jag önskar mig inte något överhuvudtaget från affären Guldfynd. Det är fantastiskt hur det kan finnas så mycket dyra fula saker i en och samma affär.
En annan sak som jag inte önskar mig är ett sexigt litet nattlinne. Reklampelarna är överbelamrade av "Night de luxe" och jag frågar mig varenda gång vad man ska med det till. Jag sover au naturel och om jag ibland har sällskap så slippar jag definitivt inte in i något mer comfortable. Hångel i soffan övergår till att slita av varandra kläderna. Jag brukar dock försöka få oss att förflytta oss till sängen då jag har lite mycket insyn i vardagsrummet från ålderdomshemmet mitt emot. Fast dom sover förstås alltid när jag har besök mitt i natten. Och om dom skulle se något så är det väl bara att bjuda på. Well, det är en helt annan historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar